Midsommardagen
Johannesevangeliet 1:1-5
Mitt i den svenska midsommargrönskan landar ökenprofeten Johannes Döparen – i just detta att han pekar på Jesus. Skönheten i naturen pekar också på något utanför sig självt – den vittnar om en Skapare och om denne Skapares kärlek till människorna. Vare sig Johannes eller midsommargrönskan kan frälsa och befria oss men båda kan fungera som dörrar in till det rum där Jesus själv möter oss med sin frälsande kärlek. Därför är det viktigt att vi människor också tar vårt skapelseansvar på allvar och värnar den på bästa sätt. Den är en gåva som vi fått av Gud, av nåd, helt gratis, precis som Jesus gjort allt för oss, av nåd, helt gratis. Utan att kräva något tillbaka. Men tack vare den kärlek som vi fått ta emot kan vi också ge den vidare i omsorg och kärlek till varandra och skapelsen.
”Ett vanligt grässtrå i gräsmattan är ju ett mirakel. Alla världens vetenskapsmän med obegränsad tillgång till pengar och laboratorier skulle inte klara av att göra ett enda levande strå. Detta föder tankar.” Martin Lönnebo