Siv Lundberg

Min nära vän och kollega Erling Sandlund delade klassföreståndarskap med Siv under tre läsår. Nu skulle han, som han sa inför den första terminen, få veta hur mycket tid och kraft hon lade ned på skolarbetet.
Var det verkligen sant att hennes engagemang var så stort som det sades?
Ja visst, han blev mer och mer imponerad av den energi och vilja som visades. Ingen möda sparades för att hjälpa och uppmuntra, utgångspunkten var elevernas bästa.
Siv var ständigt mycket aktiv och försökte påverka och inspirera lärarkollegiet. Hennes idéer och synpunkter kring hur undervisningen borde bedrivas mottogs inte alltid positivt. Vi är
vanemänniskor och att tänka i nya banor kan kännas mödosamt.
Skolledare och kommunala beslutsfattare fick "sina fiskar varma", när Siv ansåg att det behövdes.
Här två ögonblicksbilder från en dynamisk lärargärning.
Den första, en fredsdemonstration längs Storgatan i Piteå, ett så kallat samverkansprojekt i Strömbackaskolans regi, tillsammans med Kjell Rögde.
Den andra från Saltoluokta som var utgångspunkt för en vackervädershösttur, med en klass, till sjön Pietsaure. Skymning i tallurskogen där vi övernattar i tält.
Roland Boman och jag blir glatt överraskade när Siv ur ryggsäcken plockat fram rådjurssadel, som steks i lägereldens glöd. Vi blev bjuda på en verklig festmåltid.
I våra minnen levandegörs de döda.
I dag skulle Strömbackaläraren Siv Lundberg ha fyllt 70 år.