Under en promenad i septembers sista skälvande minut runt stadens hank och stör, kom jag på denna saga. Det våta trängde sig in i sinnet och jag blev dyster. Fukten kom dock inte in i skinnet då jag hade på mig ett riktigt oljeställ från Helge Hanssons.
Möttes av folktomma gator och väldiga hus. Var därför tvungen att söka sällskap. Jag mötte dem i form av tydliga bilder.
I första ledet kom Blöter och Bäster. Vänliga typer som genast förhöjde mitt humör. De manade på mig att ta längre steg och oftare.
I andra ledet kom Harkler och Hoster. Också de glada och timida men med ett något mera deprimerande budskap. Deras omtanke: "Ta dig i akt och var rädd för baciller!"
I tredje ledet kom Nykter och Snuser: Något mera allvarliga: "Det var ett tag sedan vi hade med varandra att göra?" Jag log och fortsatte.
I fjärde och sista ledet kom Faster, Moster och Sämster. Deras tankar skall inte få fäste i denna berättelse.
Vände hemåt och ringde till min kompis. Tänkte tvärbesöka honom för att återställa prylar som jag lånat.
"Svärmor är här!", sa han. Hörde hans något avoga inställning till mitt besök men log åter. Satte mig i bilen, drog i väg, steg in i stugan, hälsade och tog hans svärmor i hand.
Berättade för henne vad jag tyckte. "Det är fult att skrämma sina vänner och hota dem med sin svärmor".
Är inte säker på att min kamrat uppskattade de gamängskratt som följde bland de övriga besökarna.
Hösten har tagit sitt grepp ommänniskornas sinne. Det är minst sju månader kvar till sjösättning!