Genom historien har lyxkonsumtion kommit i olika skepnader, väckt debatt och i perioder reglerats hårt av staten. Men hur ser det ut i dag? Paula von Wachenfeldt är universitetslektor i modevetenskap vid Stockholms universitet, och har forskat i ämnet. Hon talar om två typer av konsumentbeteenden. Det ena handlar om att visa upp sina materiella ägodelar och få en bekräftelse av omgivningen.
– Det beteendet är oerhört vanligt i dag, bland annat i och med sociala mediers spridning och ökad betydelse.
– Sociala medier tillåter demonstrationer av lyx - både genom bild och text. Det är allt från kända människor som bloggar om sina senaste inköp och upplevelser till mindre kända som inspirerar andra i sin livsstil.
Det andra konsumtionsbeteendet bygger mer på den egna erfarenheten av kvalitet som en dyr och exklusiv produkt kan ge, förklarar Paula von Wachenfeldt.
Per Kristensson, är professor i psykologi med inriktning på konsumentbeteende och innovation vid Karlstads universitet. Han identifierar samma grupper.
– Grupp nummer två är mer noga med sina val och har inte samma behov av att skryta med dem utåt.
– Inköpen bygger mer på kunskap. Man är till exempel mer genuint intresserad av hantverket och materialet hos en produkt.
Per Kristensson tror att vår konsumtion påverkas av de lockande bilderna media förmedlar av lyx.
– Ta ett program som ”Solsidan” till exempel. Det ska visserligen driva med överklassen, men det förmedlar ändå en bild av vad det innebär att vara lyckad.
Han säger att konsumtion visst kan ge oss ett välbefinnande, men att den inte gör oss lyckligare. Den positiva känslan som vi känner vid köpet klingar nämligen snabbt av.
– Konsumtion kan driva människor helt fel. Vi tror kanske att vi blir lyckliga av att köpa dyra fina saker till oss själva, men forskning visar att om det är det vi vill uppnå borde vi i stället satsa våra pengar på sociala upplevelser.
– Sällskapet vi dricker den dyra champagnen med är viktigare för vår lyckoupplevelse än själva champagnen.
Paula von Wachenfeldt menar att en stor del av lockelsen i lyxkonsumtion ligger i förnimmelsen av det vackra.
– Den ger oss en fysisk upplevelse: vi kan känna, lukta, smaka, betrakta och till och med höra lyxen. Lyxkonsumtionen ger oss den njutning som vi behöver för att förgylla vår vardag - och skapar därmed ett behov hos oss.
Att det finns ett mänskligt behov av lyx syns tydligt genom historien, säger hon.
– Den verkar så lockande för människan att även de lägre klasserna, som ständigt har kritiserat de övre för sin extravagans, tar till sig den så fort de får ekonomiska möjligheter.
Det finns även en annan aspekt av lyxkonsumtion som har debatterats en del på senare år. I tider när slit- och slängkonsumtion lyfts fram som negativt för miljön, skulle kvalitetskonsumtion kunna innebära att man köper färre saker som håller längre. Paula von Wachenfeldt säger att sedd ur det perspektivet är lyxkonsumtion miljövänlig.
– Jag har själv besökt en ateljé för tillverkningen av lyxartiklar. Varje del togs till vara och man slängde i princip ingenting.
– Kvalitetsprodukter åldras vackert och kan alltid användas eller säljas vidare. Det är miljömedvetenhet om något. (TT)