Tionde söndagen efter trefaldighet
Joh 15:1-9
Att profetera, att trösta, att leda, att tjäna, tungotal och att bota är några av Andens gåvor. Egenskaper eller uppdrag som delas ut av Guds Ande till kyrkan, till Jesusföljarna. En mångfald av gåvor för att skapa enhet i kyrkan.
I evangelietexten säger Jesus till sina lärjungar att de ska bära frukt. Inte att de faktiskt ska gå omkring med apelsiner och dadlar även om det vore en intressant tolkning. Nej, när lärjungarna uppfyller Jesu bud i Joh 15:12, att älska varandra som Jesus älskat dem, då bär de frukt. De ska vara älskande och enade, då bär de frukt. Men detta är bara möjligt om de blir kvar i Jesus. Bilden Jesus ger, att han är vinstocken och lärjungarna grenar, är uppenbar; om en gren inte är kvar i vinstocken kan den såklart inte bära frukt. Uppmaningen till lärjungarna, och till oss, är att vara nära Jesus och att bära frukt. Det fina är att det ena ger det andra. Livet nära Jesus innebär att Jesus också lever kvar inom oss. Jesu kärlek formar, leder, förnyar och förvandlar oss så att vi älskar våra medmänniskor och varandra.
Vinstocken är en men grenarna är olika och många. Jesu kärlek och den helige Ande ger oss gåvor och uppdrag, så att vi kan älska på olika sätt. Så bär de olika grenarna frukt och en enhet skapas. Utan olikheten i uppgifter och egenskaper kan inte kyrkan bli hel. Likadant för mänskligheten, utan mångfald och olikhet bland individer personer, folk och människor kan inte mänskligheten förenas, skapa fred och försonas. I Jesu närhet lär vi känna kärleken och vi upptäcker olikheterna så att vi kan bära frukt och bli ett.