En gammal stuga som stod på tomten följde med på köpet, det var skohandlare Bergströms sommarstuga, vi kallade den för musikvillan, på baksidan fanns ett rum där artisterna kunde klä om.
En liten bit från musikvillan stod en stuga där pappa satt in en motor som alstrade ström och där byggdes första dansbanan, där spelades modern musik men den var inte lika populär som gammeldansen. Eftersom han dragit el dit kunde han koka kaffe eller the som serverades där han satt stolar och bord.
Angående musikvillan som Bergström använt som sommarstuga hade rörelsen som han hade i stan sålts till Falcks skoaffär, som sålde den till Skokällan och nu finns den som Din sko i Småstaden.
På framsidan av musikvillan byggdes en stor scen för orkestrarna och artisterna och framför dem en dansbana som hade måtten som en tennisbana. Runt dansbanan hade ställts betongstolpar med jämna mellanrum som i mitten av varje stolpe hade dragits elkablar till en lampa som monterades högst upp på varje stolpe.
Hönsnät drogs runt dansbanan med en öppning för insläpp för då det var fri dans kostade entrén, men var entrén gratis fick man köpa dansbiljetter. Dom såldes i en kiosk bredvid dansbanan, där såldes även läskedrycker, tobak, choklad och annat godis.
Musikvillan var en tvåvåningsvilla, i övervåningen fanns två rum med två sängar och mellan dom skrubbar med en säng i varje, så om artisterna skulle ligga över eller bara vila fanns möjligheter.
Pappa hade kört sand till stranden där folk satt och solade sig, det fanns också möjlighet att bada för där var sandbotten. Det fanns en rutschbana där och i en fyrkant som var lagom grund var stockar sammanfogade så att barnen inte kom ut på för djupt vatten, allt för barnens säkerhet.
Mamma och pappa gifte sig och jag är född i ett järnspisrum, men där fanns inga bekvämligheter så vi flyttade till pappas hemgård som han köpt, vi bodde där medan han byggde. Han köpte även det lilla huset där jag föddes och byggde om det till ett tvåvåningshus med stor källarvåning. Där hade vi badrum och i ett litet rum öppnade pappa sin revisionsbyrå. Övervåningen hyrde vi ut, när hyresgästerna flyttade ut flyttade han in sin revisionsbyrå och ett rum bredvid blev sovrum. När han köpte boningshuset följde en lien stuga med på köpet, det hade tidigare varit en likkistfabrik men han inredde den till kiosk med pentry och serveringsrum.
När kommunen köpte boningshuset byggde pappa ett hus på Lidgatan, men han hann bara bo där 5 år, han hade jobbat ihjäl sig och blev bara 67 år. Men tänk så mycket han hunnit göra under sin korta livstid.