Påminns ni någon gång om varubussen som kom in till byn när affären hade slagit igen.
Stannade av med jämna mellanrum så att den som ville fick gå ombord och bedriva handel.
Tänk så mycket av försäljningsobjekt som ändå rymdes så bra i denna fina blå/vita buss.
Var riktigt kul att få följa in någon gång för att beundra godiset kan jag mycket väl tänka.
Sen så fanns alltid grannen att gå till om något skulle bli slut i det stora skafferiet vi hade.
Undrar ibland om det var slut på allt så ofta kanske det bara var ett kafferep som saknades.
Fast mycket var självproducerat på den tiden som att äga kossor som gav mjölk och grädde.
Grisen som slaktades ordinärt till jul så att julskinkan skulle hinna ligga till sig i salpeter.
Ledig för att bli delaktig med att ta upp mandelpotatisen ur stora och ståtliga potatisland.
För att få äta sylt i skolmatsalen så fick vi alla plocka en viss mängd av blåbär och lingon.
Nybakat tunt tunnbröd från bagarstugan var en delikatess att få bryta ned i vår komjölk.
Minns gör alla och om allt förskönas lite med åren så måhända det är som det ska vara.