Söndagens namn: ”4:e söndagen i Advent”
Tema: ”Herrens moder”
Mitt i förberedelserna inför julen sätter jag mig ner en stund i stillhet och tänder det fjärde adventsljuset. Tröttheten finns där. Det har varit en lång höst, både för mig och för mina barn. Jag skulle bli förvånad om de inte jublar när de kommer hem från skolan i dag. Nu börjar det efterlängtade jullovet.
Det är många som känner av denna trötthet på många plan, men nu brinner alla fyra ljusen så klart och hoppfullt. Nu dröjer det inte länge förrän vi ska få fira Jesu födelse. Mina tankar går till Maria, Jesu mor, som är höggravid, men ändå färdas den långa vägen till Betlehem. Hennes trötthet blandades säkert med en spänd förväntan inför det som väntade. Maria skulle föda Guds son. Det var vad ängeln Gabriel hade berättat för henne nio månader tidigare. Men vad skulle det innebära för henne personligen?
Ja, vem är Jesus? Den frågan ställs även vi inför i dag. ”Sann Gud och mänska sann”, brukar vi sjunga i en av de finaste julpsalmerna. Men vad innebär det för oss? Sann Gud och sann människa? Jag brukar tänka att det måste betyda att Jesus vet vad det innebär att vara människa, att han förstår våra livsvillkor, att han vet vad vi brottas med – och att han samtidigt har makten att göra något åt det, makten att gripa in, makten att förändra våra liv. Det känns så överväldigande och befriande! Detta lilla barn. Gud själv. Och tanken kommer tillbaka, som så många gånger förr: Tänk om vi någon gång kunde låta Jesus få lämna krubban och växa upp i våra liv och få bli den Frälsare han föddes till att vara.