Medlemmar på resa till Lofoten
Efter ett stopp och information på flygplatsen i Arvidsjaur fortsatte vi till Arjeplog för ett besök på Silvermuseet och lunch på Kraja. Mätta och belåtna gick färden upp till Jäckvik, Lars Levi Laestadius födelseort och en intressant guidad tur i kapellet. Många blev förvånade över Jäckviks långa historia. Mycket intressant. Vi fortsatte mot Bodö via mellanriksvägen som invigdes sommaren 1975. Resan genom Junkerdalen gav hisnande vyer.
Efter en god natts sömn och promenad på förmiddan fortsatte vi med besök på flygmuseet och för de som inte ville en rundtur i omgivningen med vacker utsikt och man såg borta vid horisonten Lofoten ryggen. Sedan följde en tids väntan på att färjan skulle komma och ta oss på en fyra timmars resa till Lofoten och Moskenes och övernattning i Å. Överfarten gav många fina vyer, topparna resta sig mellan 700-1 000 meter över havet men ett lätt dis förstörde de bästa fototillfällena. Snabb ombordstigning på bussen för fortsatt färd och sen middag och skön natts vederkvickelse efter dagen strapatser. Vinden ökar under kvällen och ett regn blöter ner oss vid promenaden till restaurangen.
På förmiddan berättade Ottar Skott den fascinerande historien om Lofoten och om byn Å. Han berättade bland annat om den stora katastrofen den 11 februari 1848 när 18 000 fiskare rodde ut för att fiska, överraskades av stormen 500 omkom men
17 500 lyckades ta sig i land, en del rodde ända in till fastlandet. Dagens torskfiske pågår mellan mars och juni och fisken sätts upp för att torka. Ett kilo torkad fisk kan bli sju kilo uppblött. Man har olika kvaliteer på torsken och ett kilo toppkvalitet betalas med 50 euro i Norditalien (cirka 500 kronor )
Vi mindes alla med förskräckelse den dåliga fiskleveroljan som vi fick som barn. Enligt Ottar berodde den dåliga smaken på att den oxiderat på grund av dålig kork. Man började produktionen 1850 när man förfinat processen genom att koka torsklevern i dubbelbottnad kittel. Efter denna mycket intressanta guidning fortsatte vi till Vikingamuseet i Leksnes samt lunch. Hövdingagården är rekonstruerat efter ett fynd man gjorde på 80 talet. Gården är cirka 85 meter lång och 9 meter bred, här bodde mellan 30-80 personer och allt fanns under samma tak. Troligen byggt och bebott mellan årena 500-950/985. Fortsatte efter detta intressanta besök vidare till Svolver och övernattning.
Morgonen därpå fortsatt färd mot Narvik. Kort resa med färjan över till Mellbu och fortsatt resa till Narvik och en tur ner i hamnen för att beskåda båtarna som lastade malm samt de som väntade på sin tur. Hamnen kan ta emot fartyg upp till drygt
300 000 ton, man bygger nu silos för förvaringen av malm för att lindra det damm som smutsar ner Narvik. Sedan full fart till Kiruna och en sen middag.
Sista dagen på denna resa inleddes med en tur i Kiruna stadshus och i kyrkan. Nästa stopp var lunch och en rundtur i Gällivare samt besök i Aitikgruvan. Gruvan är en dagbrottsgruva. Dagbrottet är 3 km långt 1 km brett och 360 meter djupt.
Truckarna är kolossala, vad sägs om vikt 135 ton, tar en last på 220 ton, 2 300 hkr som tar 400 liter diesel i timmen. Stor kan man även säga om grävskopan som tar 43 m3 i ett tag med en vikt på 85-88 ton. Själva grävskopan väger 1 300 ton, drivs elektriskt med hjälp av elkabel på 6 600 volt.
Klockan hade blivit 19.00 när vi återkom till busstationen i Piteå efter 155 mil och fantastisk resa med ett fint väder. Ett stort tack till Leif som rattade oss dessa många mil på ett föredömligt sätt samt Stig som guidade oss fantastiskt bra med en mängd fakta och annan information under hela resan. Stort tack säger alla resenärer.
Så jobbar vi med nyheter