Margareta Edström föddes 1924 i ett enkelt småbrukarhem i centralorten Glommersträsk. Vid den tiden var byn Norrbottens lappmarks största jordbrukarby med cirka 800 invånare. Arvidsjaur var cirka hälften så stort. Det var en decentraliserad tid då folk bodde där det gick att sköta betesdjur.
Margareta var dotter till Linnea och Helmer Granlund, intill det som kallades Granlunds avelscentrum för fjällras.
Hon växte upp tillsammans med tre bröder. Livet var en evig ”knådaneng” året om för att klara livsuppehället. Mor och dotter fick passa upp karlarna som ständigt skulle ha mat. Hemmet var gästvänligt. ”Ska i piin kaffipanna” var ett uttryck när det kom en sen besökare som ville ha sista skvätten kaffe. Hemmet präglades även av humor, sång och musik. Vid juletid sjöng pappa Helmer alltid ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden till människor ett gott behag”. Margareta drabbades av struma i femtonårsåldern när hon tjänade piga vintertid hos Lull-Maiken. Hon bar 30 liter vatten, 100 meter dagligen, vintertid. Vid 18 års ålder fick hon till sist lov av pappa Helmer att gå två år på Edelviks folkhögskola. 1944 började hon som kartriterska hos lantmätaren, ”snåljåp” Bågenholm i Arvidsjaur. Hon fick 60 kronor per månad i två år. Mamma Linnea upptäckte att dottern magrade och blev tvungen att förstärka matsäcken. Pappa Helmers förhoppning om att hon skulle kunna bidra till ekonomin i hemmet grusades. 1946 blev hon kartriterska hos högermannen Sten Laestadius.
1951 gifte hon sig med småföretagaren Curt Edström. Hon började då som kontorist med mera på svärfar Hjalmars järnhandel, som sedan blev Edströms järn, bygg, färg, jakt, fiske, hushåll, radio/tv och bensin. Där arbetade hon fram till sin pension.
Hennes främsta fritidsintressen var blommor, sång- och pianospel. Hon var en trofast maka, mor och farmor och höll fast vid sin barnatro på Jesus Kristus. Det tomrum hon lämnar efter sig är stort, men hon är i ljust minne bevarad.