Så har din färd
gått till landet
där ingen gråter
trots att dina kära
vill ropa dig åter.
Bedrövan tynger
våra andetag.
Det svämmar över
i ögats flöde.
Döden är dock
var blommas öde
men ljuset bor
i det höga
och där i din faders hus
lever du i evigt ljus.
Så lyder hoppets sång
vi ska alla
mötas en gång.