Hjärtat för en kär livskamrat, släkting, vän och kompis har upphört att slå när Lars Dahlberg efter en lång tids sjukdom somnat in.
Lars föddes 1941 som nummer åtta i en syskonskara om elva på Lassbacken i Håkansön av Signe och Harald Dahlberg.
Efter avslutad sjuårig folkskola började Lars att arbeta och hjälpa grannarna med mångahanda jordbrukssysslor innan han tidigt tog anställning vid dåvarande Norrbottens Järnverk i Luleå och manufakturavdelningen för armeringsstål. Han bodde även under den tiden i Luleå men längtan till hembygden fanns hela tiden med i tankarna.
När tillfället yppade sig sökte han och fick jobb hos Göte Nybergs Bygg i Piteå där han fortsatte sin anställning fram till företagets konkurs. Sedan följde några år med jobb vid landstingets vårdcentraler och kommunala lekskolor med allehanda träarbete och andra kombinerade sysslor.
Lars hade ett intresse för snickerier och träarbete, ett område där han var självlärd.
Hans noggrannhet gav många anledningar till skratt när snickerierna skulle infogas och passas med befintliga alster. Med minimala passningar lyckades han få konstruktionerna att stämma med minsta möjliga marginal.
Bilkörning i ungdomsåren, oftast snabbt, med olika sportversioner av bilar var ett nöje som han gillade. Under senare år skötte han och hade sällskap av sina älskade kattor, som han vårdade ömt.
År 1970 träffade han Evy Grahn från Brännfors som blev hans livskamrat och sambo där man via husköp 1977 bosatte sig i Norrfjärden. Båda visade ett stort intresse och varm omtanke om sina syskon och släktingar med familjer.
Redan under sitt aktiva yrkesliv hade Lars problem med en knäskada som han drog på sig i spontant fotbollspel med sina kamrater. Vid uppnådd pensionsålder 2006 drabbades han av en stroke, som följdes av en del andra komplikationer och sjukdomar. Men med sin enastående optimism, livsvilja och kampanda kom han alltid tillbaka för att gå vidare mot nya mål. Till sist tog krafterna slut och hans hjärta orkade inte längre.
Lars lämnar ett stort tomrum efter sig och hans omtanke, generositet, underfundiga humor och varma hjärta kommer vi alla att sakna men vi behåller våra ljusa minnen och glada skratt som vi haft tillsammans.