Blom beskylldes av tidningens redaktör för att ha låtit sig användas som lockbete på vänsterns lista och att det inte skulle bli angenämt i den kommunala politiken för en dam ”med högaktning”.
Från högerhåll anfördes vidare att kvinnan kunde vara bra att ha på det sociala fältet, exempelvis inom fattig-, sjuk- och barnavården.
– Men hon duger absolut icke för kommunalpolitik, anförde högern. Partiorganet i Piteå reagerade starkt över att de frisinnade plockat in en kvinna stå på en stadsfullmäktigelista.
Gick i taket
Redaktören för den då liberalt frisinnade Piteå-Tidningen, Salomon Salomonsson, gick i taket och reagerade starkt mot tidningskollegan.
– Fröken Blom har aldrig avlagt politisk trosbekännelse, klargjorde Salomonsson. Där han tyckte att högerns beskyllning om att hon stod på vänstersidan i politiken var lika ovederhäftig, som allt annat som högern anförde.
–Det resonemang högern för smakar bra mycket av goddag yxskaft. Hur kan man annars vänta något resultat av experimentet med kvinnor i politiken, som började för 4–5 år sedan, anförde Salomonsson.
Blom kandiderade på den frisinnade och nykterhetsvänliga vallistan, vilken gick under beteckningen ”Reform- och nykterhetsvännerna”.
Salomonsson påminde vidare redaktören för Norrbottens Allehanda att de frisinnade vid valet 1913 upplåtit en plats på sin lista till den högersinnade, men nykterhetsivrande kyrkoherde Edström.
Elsa Blom avled i november 1929, efter ”ett långt lidande”. Hon var då 48 år och sörjdes närmast av moder och syskon.
Ingen S-kandidater
Åren 1914 och 1916 hölls val till såväl stadsfullmäktige, landsting som riksdag. Av vad som framgår av tidningsreferaten var det stort deltagande i stadsfullmäktigevalet, men med stor splittring. Ett val där socialdemokraterna inte deltog på det lokala planet. Av tidningsnotiser framgår att en socialdemokratisk arbetarekommun på nytt hade bildats 1914 av David Flood och därmed inte hunnit formera sig för ett val. Piteå arbetarekommun övergick till vänstersocialisterna vid partisprängningen 1917, men kort därefter ombildades kommunen.
I stadsfullmäktigevalet, där 11 platser tillsattes, fick moderata partiet åtta platser. De frisinnade reform- och nykterhetsvännerna förlorade en plats och fick tre.
För de frisinnade invaldes urmakare Carl Eriksson, skräddarmästare C.J. Häggström och fröken Elsa Blom.
Invalda för högern blev grosshandlare J A. Axelsson, kamrer Herman Huldt, distriktslantmätare Hj. Lundblad, häradshövding O.D Krook, kamrer A. Sundqvist, skräddarmästare J.B Grass, överlärare K A Renqvist och fabrikör E. Bergström.
I landstingsvalet, i valkretsen Piteå-Haparanda, hade de frisinnade i de båda städerna enats om en gemensam lista. Provinsialläkare Otto Montell, Haparanda, var första namn med arbetsförman P-A. Ringnander, Piteå, som andra, snickaren J.H. Svanberg som tredje och fabrikör Axel Lundberg som fjärde.
Högern gått in för en lista med jur. kand. David Markström, Piteå som första namn.
Landstingsvalet för Arvidsjaurs del gav till resultat att O.E Nilsson, Grundträsk invaldes för Lantmannapartiet och Gustaf Juhlin för Vänstern.
Inför riksdagsvalet hade det frisinnade valkretsförbundet satt Linus Lundström, Luleå - Långnäs som första namn med Paul Hellström, Luleå, på andra plats. När den senare avsade sig beslöts vid ett möte i Öjebyn att sätta upp hemmansägare Ferdinand Johansson, Norrfjärden på andra plats följd av mejeriföreståndare Arvid Stenberg, Lillpite och handlanden Gustaf Juhlin, Arvidsjaur. Det betonades kraftfullt att Ferdinand Johansson var blåbandist, det vill säga nykterhetsman.
Högern satte för Norrbottens södra valkrets upp bondetågsmännen N.E. Nilsson, Antnäs och August Danielsson, Bölebyn samt under strecket L.A. Österberg, Framnäs och hemmansägare S. Öberg, Älvsbyn, och gick fram under beteckningen ”Bondepartiet för fosterlandet”
Högern hyllade liberalerna
Karl Staaff var bland rikstalarna som medverkade i Piteå under valrörelsen, i en till trängsel fylld lokal.
På resan till Skellefteå stannade Staaf även till i Jävre och höll där en halvtimmes föredrag i Jävre samlingslokal.
Även högerledaren Arvid Lindman dök upp i Pitebygden.
När högeragitatorerna Eberstein och Frödin medverkade vid ett möte i Sikfors lyckades de inte bättre övertyga publiken om nyttan av högerpartiet än att mötet beslöt skicka ett hyllningstelegram till Staaff och den regering som tvingats av högern att avgå.
Valda i riksdagsvalet blev N E Nilsson, Antnäs moderaterna, Linus Lundström, Långnäs, liberalerna och Ernst Hage, socialdemokraterna. Hage framträdde fram till 1911 som ledande frisinnad liberal och som sådan satt han ett par perioder i landstinget, men framträdde sedan som socialdemokrat och spelare en viktig roll i valrörelsen i Pitebygden. Han blev också som kandidat för södra valkretsen även Piteås förste socialdemokratiske riksdagskandidat.
Det märkliga i sammanhanget var att Norrbottens Posten inte hade en enda rad om valarbetet och valrörelsen i riksdagsvalet.