Vilhelm Moberg
föddes 1898 som Karl Artur Vilhelm Moberg, dog 1973 och började redan under sina tidigaste journalistår skriva bygdeberättelser. Moberg utvecklades snart till en av våra mest kraftfulla epiker med sin styrka i engagemanget, sin stridbara indignation och sin säkra miljö- och människoskildring. Av hans tidigare prosaverk märks släktromanen ”Raskens” (1927). En stor framgång blev romanen ”Rid i Natt” (1941) som i en historisk förklädnad är ett direkt angrepp mot nazismen. Det var emellertid med en brett upplagd och kraftfullt berättad historia om en grupp svenska emigranters öden i Nordamerika som Moberg fick sitt stora internationella genombrott: ”Utvandrarna” (1949), ”Invandrarna” (1951), ”Nybyggarna” (1956) och ”Sista brevet till Sverige” (1959). Detta märkliga episka verk följdes senare av bland annat ”Din stund på jorden” (1963), en naken roman om en åldrad emigrants rotlöshet. Mobergs sista stora satsning, ”Min svenska historia” (1970-71), förblev oavslutad, men de två utkomna volymerna ger bra exempel på hans historiska kunskap och inlevelseförmåga. Moberg blev tidigt en av våra mest spelade dramatiker med pjäser, ofta i allmogemiljö, till exempel ”Marknadsafton” (1930), ”Änkeman Jarl” (1940) och ”Vår ofödda son” (1945). I pjäser som ”Det gamla riket” (1953) och ”Domaren” (1957) gick han hårt åt den så kallade rättsrötan och i pamfletten ”Därför är jag republikan” (1955) redovisade han sin syn på kungamakten. Mobergs sista bok, ”Otrons artiklar” (1973), rymmer självbiografiska och polemiska läsestycken. Flertalet av hans verk har filmatiserats.
Eliel Saarinen
föddes 1873 som Gottlieb Eliel Saarinen, dog 1950 och var en finländsk arkitekt, professor 1919, från 1923 verksam i USA. Saarinen är den främste företrädaren för den nationalromantiska byggnadskonsten i Finland. Tillsammans med Armas Lindgren och Herman Gesellius uppförde han bland annat ett gemensamt ateljé- och bostadskomplex i Hvitträsk utanför Helsingfors (1902) och Finlands nationalmuseum i Helsingfors (1910). Med sitt främsta verk, järnvägsstationen i Helsingfors (1914), vann han internationell ryktbarhet. I USA undervisade Saarinen i arkitektur vid Cranbrook Academy of Art utanför Detroit; han hade också varit arkitekt för den stora institutionsanläggningen.
Robert Plant
föddes 1948 som Robert Anthony Plant och är en engelsk rockartist. 1968 blev han sångare och textförfattare i Led Zeppelin, en av rockhistoriens mest framgångsrika och inflytelserika hårdrockgrupper. Led Zeppelin gjorde mellan 1968 och splittringen 1980 (på grund av trummisen John Bonhams död) klassiska sånger som ”Whole Lotta Love”, ”Emigrant Song”, ”Tangerine”, ”Rock n’ Roll”, ”Stairway To Heaven” (av många ansedd som rockhistoriens bästa rocklåt), ”The Song Remains The Same” och ”Kashmir”. Efter Led Zeppelins splittring har Plant gjort en solokarriär och under 1980-talet haft några hitar med ”Big Log”, ”In The Mood” (båda 1983), ”Little By Little” (1985) och ”Tall Cool One” (1988). År 1994 och 1998 återförenades han med den gamla Zeppelin-medlemmen Jimmy Page under namnet Page and Plant. Samarbetet resulterade bland annat i plattorna ”No Quarter”, respektive ”Walking into Clarksdale”. Tidigare i år var Plant ute på turné igen, och då gästades bland annat Sverige. År 2006 fick Robert Plant, Jimmy Page och Led Zeppelin-bassisten John Paul Jones motta Polar Music Price ur Carl XVI Gustavs hand. År 2007 gav han ut det kritikerrosade albumet ”Raising Sand” tillsammans med bluegrass- och countrysångerskan Alison Krauss. Senaste soloplattan ” Lullaby and... The Ceaseless Roar” kom 2014.
Isaac Hayes
föddes 1942 som Isaac Lee Hayes, dog 2008 och var en amerikansk soulartist. Hayes skrev bland annat musiken till filmen ”Shaft”, ”Theme From Shaft” med vilken han fick en amerikansk listetta 1971. Han är mannen bakom den så kallade symfoniska soulen, ”Hot buttered soul”. Bland Hayes många andra klassiska plattor kan nämnas ”Hot Buttered Soul” (1969), ”To Be Continued” (1970), ”Chocolate Chip” (1975), ”Love Attack” (1988) och ”Wonderful” (1994). År 1981 gjorde Hayes debut som skådespelare i filmen ”Flykten från New York” och för några år sedan dök han upp som tecknad figur, kocken, i kult tv-serien och filmen ”Cartman”.
Gerda Antti
föddes 1929 som Gerda Sofia Antti och är en norrländsk författare, född i Övertorneå. Antti debuterade 1961 med diktsamlingen ”Här och nu”. I novellsamlingen ”Kväll efter kväll” (1965) skildrar hon med psykologisk klarsyn förtryckta och plågade människor. Djup människokännedom präglar även äktenskapsromanen ”Ett ögonblick i sänder” (1980) och den följande ”Jag reder mig nog” (1983). Av Anttis senare böcker kan nämnas ”Det är mycket med det jordiska” (1987), ”Bara lite roligt” (1994), ”Livet skriver kapitel” (2001), novellsamlingen ”Ungjävlar” (2005), ”Min man David” (2008) och ”Adamsons” (2012).