Sir Richard Burton
föddes 1925 som Richard Walter Jenkins Jr., dog 1984 och var en brittisk (walesisk) skådespelare. Burton började som teateraktör och blev först känd som framstående Shakespeare-tolkare innan han blev världsstjärna på film, bland annat ”Cleopatra” (1963), ”Iguanans natt” (1964),”Spionen som kom in från kylan” (1965), ”Vem är rädd för Virginia Wolf” (1966, där han spelade mot hustrun Elizabeth Taylor med vilken han var gift i två omgångar 1964-74 och 1975-76) , Så tuktas en argbigga” (1967), ”Resan” (1974) och ”1984” (1984). Burton skulle ha blivit 90 år io dag!
Donna Fargo
föddes 1945 som Yvonne Vaughn och är en amerikansk countrysångerska. Innan Fargo slog igenom som sångerska jobbade hon som högstadielärare i sin hemstad Mt Airy, North Carolina. Hon hade sin storhetstid under första hälften av 1970-talet. Bland Fargos främsta hitar märks: ”The Happiest Girl In The USA”, ”Funny Face” (båda 1972) och ”U S Of A” (”United States Of America”, 1973). År 1979 drabbades Fargo av MS och jobbar i dag uteslutande med sitt eget skivbolag. Gratulerar på 70-årsdagen!
Beppe Wolgers
föddes 1928 som John Bertil Wolgers, dog 1986 och var en författare, skådespelare och konstnär. 1963 vann Wolgers sång ”En gång i Stockholm”, med Monica Zetterlund, melodifestivalen. Wolgers blev populär bland barnen bland annat genom tv-programmet ”Bebbes Godnattstund”, som sändes första gången 1970, för sin roll som Pippi Långstrumps pappa och genom filmen “Dunderklumpen“. Wolgers har också tonsatt bland annat ”Det gåtfulla folket” och ”Mitt eget land”.
Mike Powell
föddes 1963 som Michael Anthony Powell och är en amerikansk längdhoppare. Powell slog bland annat slog Bob Bemons fantastiska världsrekord i längdhopp (från 1968) då han landade på 8.95 meter vid tävlingar 1991. Det är fortfarande världsrekordet!
Martin Luther
föddes 1483 som Martin Ludher, dog 1546 och var en tysk reformator, grundare av den evangelisk-lutherska kyrkan. Luther föddes i Eisleben som son till en bergsman och växte upp i ett strängt kristet hem. Under studenttiden ledde en personlig kris till att han 1505 inträdde i augustinereremiternas kloster i Erfurt, där askes och fromhetsövningar dock inte hjälpte honom att finna ”en nådig gud”. Efter prästvigningen 1507 flyttades Luther till augustinerklostret i Wittenberg, där han först blev professor i filosofi vid det av kurfursten Fredrik den vise upprättade universitetet, senare teologie doktor och professor i exegetik (ungefär texttolkning). Här kom han till klarhet över att det enda rättesnöret för människans tro och liv var ”bibeln allena”. Paulus ord ”Den rättfärdiga skall leva genom tron” (Rom 1:17) uppenbarade för honom den evangeliska frälsningsvägen: frälsning vinns inte genom människans egna ansträngningar och goda gärningar utan genom tron på guds nåd, uppenbarad i Jesus Kristus (rättfärdiggörelsen genom tron). De goda gärningarna framkommer sedan som en frukt av tron och av livsgemenskapen med Kristus. Kontakten med den medeltida mystiken bidrog också till att ge innerlighet åt gudsförhållandet. Den 31 oktober 1517 vände sig Luther mot avlatsmissbruket med sina 95 teser, troligen anslagna på slottskyrkoporten i Wittenberg. Härmed började Luthers konflikt med påvestolen vilken ledde till att han bannlystes av Påven Leo X 1521. Samma år ställdes Luther inför den av kejsare Karl V sammankallade riksdagen i Worms och då han vägrade att återkalla sina skrifter och antipapistiska uttalanden förklarades han och hans anhängare i rikets akt, det vill säga fredslösa (Wormsediktet). Sitt försvarstal vid riksdagen i Worms avslutade han med de senare så ofta citerade orden. ”Här står jag och kan icke annat, Gud hjälpe mig, amen!” Luther fick genom kurfursten Fredriks ingripande en fristad i slottet Wartburg, där han översatte det Nya testamentet (1522) till kraftfull tyska. Reformationen spred sig som en löpeld. Under de följande åren inträffade brytningen mellan Luther och vederlöparna, anabaptisterna, varjämte en klar avgränsning mot Ulrich Zwingli och de schweiziska reformatorerna skedde genom religionssamtalet i Marburg 1529. Luther ägnade sig nu främst åt uppbyggande av ett evangeliskt kyrko- och församlingsliv. Han reglerade kulten och gjorde genom sina psalmer (bland annat ”Eine feste burg ist unser Gott”, ”Vår gud är oss en väldig borg”) församlingssången till en levande beståndsdel av gudstjänsten. Till hjälp för den kristliga folkundervisningen skrev han 1529 sina katekeser. Bland Luthers medarbetare märks främst Philipp Melankton, som i samråd med Luther 1530 utarbetade ”Augsburgska bekännelsen”. 1537 skrev Luther ”schmaladiska artiklarna” som hör till det mest betydande av hans oerhörda litterära produktion (350 tryckta skrifter). 1525 äktade Luther den före detta nunnan Katarina von Bora, med vilken han hade ett lyckligt hemliv. Hans sista år fördystrades dock av sjukdom och familjesorger. Luther var en komplicerad natur med drag som medförde häftiga inre konflikter; hans tendenser till djup melankoli och ångest motvägdes dock av en robust humor.