10:e efter Trefaldighet
”Nådens gåvor”
”Jag har ingen talang”, sa ett av våra tre barn en dag. Känslan av att vara ingen speciell syntes i ögonen. Vi föräldrar försökte att uppmuntra och stärka de intressen som fanns.
I en tid där man inte alltid känner att man behövs kan känslan av att inte vara speciell bli stark. Vad ska man göra av sin tid och sitt liv? Kanske blir livet mest ett tidsfördriv. En av utmaningarna i vår tid, det är att uppmuntra varandra till mening. Där barn och unga, kvinnor och män kan hjälpas åt att ta varandra i anspråk. Att räkna med den andre. Och själv vara den som man kan räkna med. Du och jag har olika gåvor och olika talanger. Precis som det står i sången ”Jag kan inte vad du kan. Du kan inte vad jag kan. Men Gud har en uppgift som passar för mig och en annan som passar för dig.”
Vi får hjälpas åt att upptäcka våra olika gåvor och hjälpa varandra på olika sätt med det vi kan. Hur vi kan leva tillsammans, det handlar främst om att någonstans förstå att hela världen hänger ihop. Som en som jag känner sa ”Hellre äta gröt tillsammans än fläskkotlett ensam.”
Vi ber: Gud, hjälp oss att leva tillsammans där var och en får använda sina gåvor. Amen!