Wallsténföretagen i Piteå har, tack vare den historiskt intresserade Thomas Wallstén, nyligen bekostat en nyutgivning av ett av de 60-tal verk Valdemar Lindholm hann med under sin levnad, nämligen ungdomsboken ”Robinson på Lill-Fårö”, som kom ut 1934. Och som då betingade ett pris av 3:50 i inbunden form. Mycket av innehållet, och illustrationer, kretsar kring Piteå i allmänhet och Norrfjärden i synnerhet.
De bägge författarna är idag tämligen bortglömda.
Grundare av Norrbottens Allehanda
Per August Lindholm var född i Lycksele. Han kom med familjen till Piteåbygden 1888 och var då verksam som lärare vid skolan i Porsnäs, Norrfjärden. I anslutning till lärarverksamheten var han grundare av och redaktör för Norrbottens Allehanda i Piteå 1891–1893.
Tidningen, som var högerorienterad, var placerad i hörnet Storgatan–Lillbrogatan i Piteå.
P.A. Lindholm har en omfattande produktion av noveller, romaner och barnböcker, men även av läroböcker och etnografisk-folkloristiska bygdeskildringar. Enligt Norrländsk uppslagsbok anses hans ”melodramatiska ödemarksskildringar inleda den moderna lappromantiken”.
Det var med romanen ”Lappen vid Manjaur och hans dotter” (1884), och under signaturen Mathias Bjugg, som han inledde den moderna ”lappromantiken” i svensk litteratur.
Lindholm ägde en stark berättarådra, som också gick i arv till sonen Valdemar.
Valdemar Lindholm var sju år när familjen kom till Piteåbygden och 14 när de flyttade vidare.
P.A Lindholm fick 1894 tjänsten som förste lärare vid Korsnäs folkskola för att senare verka i Vännäs.
P.A. Lindholm var en tid medarbetare i Falu-Kuriren och även Västerbottens-Kuriren, men lämnade även bidrag till flera andra tidningar. Ofta publicerades han under signaturen P.A.L. , Aug. L, Mathias Bjugg och Pelle Stark.
Bland P.A. Lindholms böcker finns Från Sagoverlden (1887), Lärobok i Sveriges historia för folkskolor (1889), Ensam (1889), Historiska berättelser (1890–1897), Prinsen af Lappland (1891), Petter Roos(1892), handlar om de ryska härjningarna i Norrbotten, samt Bland Röfvare (1893), och Marga (1896).
Några av böckerna skrevs under Norrfjärdentiden, exempelvis Bland Röfvare där änkan Kerstin Brynjulfsson från Pitholm har en framträdande roll.
P.A. Lindholm dog i Vännäs år 1944.
Gick i pappas fotspår
Det berättas att sonen Valdemar gick i sin fars fotspår i flera avseenden, både vad gäller rastlöshet, ständiga miljöombyten och flyttningar från ort till ort.
Precis som sin far, och starkt påverkad av honom, skrev han ödemarksskildringar. Han använde sig för övrigt av flera av faderns berättelser i sina egna böcker.
Valdemar Lindholm, som föddes i Medelpad 1880 och avled i Stockholm 1947, debuterade 1901 med novellsamlingen ”När skogen dör”. Den handlar om ”bolagsväldet” och skogsskövlingen i Norrland.
I boken Robinson på Lill-Fårö, det handlar om Fårön utanför Norrfjärden, finns också bilder från Gammelstaden (Piteå), där läsaren stöter på namn som Gellerstedt, Hübinette, von Kraeft, boktryckare Nygren, Häggbom, Forsberg, Wallstén, Häggqvist och Vikström.
Läsaren får också bekanta sig med Kopparnäs-Ante och spökerierna vid Bredviksberget i Öjebyn.
Boken ”Bortom storskogen (1912) blev en storsäljare och gavs ut i 300 000 exemplar. Han gav också ut flera sagosamlingar med samiska folksagor. För detta syfte lärde han sig det samiska språket.
Valdemar Lindholm, mycket produktig under sin levnad, publicerade även revy- och sångtexter såväl under eget namn som under pseudonym. Sven Högerman, Tommy Allen, Kristian Ahlenius är några av hans alter egon.
Under sin författartid gav han ut sina böcker på inte mindre än 14 förlag och hann bland annat producera 38 romaner. Han hann med ett 60-tal verk under sin livstid.
Stort engagemang för samer
Han var även verksam vid ett flertal tidningsredaktioner runt om i landet. Sundsvalls - Tidning, där han i början av 1900-talet var verksam som redaktionssekreterare under en kort tid skrev om Lindholm, i samband med hans 60-årsdag bland annat följande: ”Sextio år har icke förmått binda honom i borgerlighetens tvångströja och hans hänsynslöshet gentemot allt vad ordnade förhållanden heter är påtaglig”.
Valdemar Lindholm var också en tid utgivare av Vännäs tidning och verkade också som översättare, bland annat från finska.
Konstateras kan att Valdemar Lindholm hade en stark tro på natur och odlingsmöjligheterna i de nordliga delarna. I ett förord till ”När skogen dör” (1906) skriver han: ”Men ännu alltid suckar Norrland under bolagsväldets förbannelse och skall så göra, intill dess människorna låtit sig inse, att det är jordbruket och de egna hemmen, som äro Norrlands framtid”.
Lindholm, som fick författarunderstöd från Svenska Akademin, visade ett stort engagemang för samerna. Med stöd av samerörelsen gav han år 1920 ut ”Det är vår vilja”, som handlar om samernas rätt till land och vatten, till sin kultur inom ”storsamhället”.
En av hans böcker, ”Sagor från Lappland”, aktualiserades för övrigt som pjäs under en europeisk folkfestival i Korpilombolo 2006, som bland annat handlade om Valdemar Lindholm vilken tog sig an uppgiften att bevara samernas sagor.