Min farfar Karl Johan Bäckström gifter sig med min farmor Ida Haara på 1860-talet. De byggde en stor vinkelgård på Prästgårdsgatan 59, farfar var sjökapten och farmor var hemmafru. Varje gång farfar kom hem blev farmor gravid och de fick tolv barn, så det behövdes ett stort hus.
Huset hade två lägenheter i nedre botten, en stor med stora rum och ett stort kök, och en mindre med ett rum och kök. Under trappan till övervåningen fanns ett stort skafferi som man kunde gå in i. De måste ha haft det gott ställt för de hade både vattenledning och vattenklosett. I övre våningen fanns ett sovrum vid varje gavel och små skrubbar.
Varje gång farmor skulle föda kallades barnmorskan Victoria Hellgren dit. Barnen i den första kullen brukade stå på kökssoffan och titta ut genom fönstret mot gården och ropa till varandra, nu kommer tant Victoria med en baby i barnmorskeväskan, de trodde att det gick till på det viset. Pappa var föddes 1903 och var född i mitten av syskonskaran.
Farfar var med om att bilda IOGT logen på 1800-talet och pappa bildade IOGT när han blev vuxen.
Det var jobbigt att arbeta hos farmor så hon anställde flickor, men de orkade inte så länge, så de byttes ut ibland.
Pappa började som de flesta barn med att sälja jultidningar. Efter realexamen började han på Birger Sandbergs bilaffärs filial i Skellefteå, men då var han tvungen att ha körkort och det hade han inte. Då sa hans chef sätt dig bakom ratten så sätter jag mig bredvid så ska vi ut och köra. De körde runt kvarteret och när de kom tillbaka var körkortet hans, det var 1925.
Han var en kort tid i Skellefteå, sen flyttade han tillbaka till Piteå.
Han hade hela tiden studerat i olika yrken men fastnade för kontorsjobb alltjämnt studerande på fritiden. Sist studerade han till revisor och efter några år öppnade han egen revisionsbyrå. Jag ska berätta mer om det senare.
Folket brukade samlas på en äng efter arbetsdagens slut och dansa, mamma och pappa tyckte också om att dansa så de gick dit. Men då sa pappa att nog borde vi ha en riktig dansbana, så han köpte skogsmarken av bönderna. Marken sträckte sig från norra fjärden till Svartöberget.
Kapital hade han för han hade inga laster och var mycket sparsam, pengarna han hade tjänat på bilförsäljarjobbet investerade han i skogsmarken
Han sålde tomter som han styckat av och byggde en gammel dansbana. Pengar kom in från dom som dansade genom att dom köpte dansbiljetter och Anselm Vesterberg med sin orkester blev stamband så länge epoken Svartudden fanns.
Han behövde 2,5 hektar för festplatsen han skulle skapa och han döpte festplatsen till Svartudden. Allt färskvatten kördes med båt i stora cisterner.