Förutom byborna, och ett antal tillskyndande personer från intilliggande platser, deltog ett 80-tal personer från Munksunds sågverk och ett 60-tal propskapare från Höglandsnäs i arbetet med att släcka elden. Byborna fick dessutom god hjälp av en motorspruta från Byske, som anlände senare under dagen.
Det var vid 3-tiden på eftermiddagen handlanden och gästgivaren Zakarias Lindström upptäckte att eld slog upp ur taket, vid skorstenen, och börjat ta sig genom taket. En hård sydvästlig vind gjorde att elden snabbt spred sig över taket.
Lindström beväpnade sig med sin Pluto-kolsyrespruta och försökte, genom att ta sig upp i byggnadens vind stoppa elden. Snart slickade elden husfasaden. Innan ytterligare folk anlänt kunde man konstatera att byggnaden var omöjlig att rädda. Brinnande takstickor fördes med vinden ut över området och hamnade på angränsande byggnader, vilka också snabbt antändes.
Det var ont om vatten i gårdsbrunnarna. 500 meter bort låg Jävreån. Byborna bildade då vattenlangningskedjor och fram kördes byasprutan, vilken sattes igång. Dessutom anlände en hjälpspruta från Hortlax med manskap.
Släckningsarbetet organiserades av landsfiskal Ragnar Gardt och fjärdingsman Johan Wikberg
Ett par bilar deltog även i släckningsarbetet med att köra vatten fram och åter från dammen.
– Särskilt beröm förtjänar chaufför Simon Lindkvist som körde hela natten fram och åter med vatten, rapporterar Piteå-Tidningen, som också noterade att många kvinnor deltog i vattenlangningskedjorna.
Den två våningar stora gästgivaregården, med 12 rum och alkover samt handelsbutik, brann ner till grunden. Dessutom förstördes gårdens sommarstuga, bagarstuga, två härbren samt en vedbod och en iskällare.
En Zakarias Lindström tillhörig fastighet, som hade sågverksarbetaren Viktor Markström med familj som hyresgäster, antändes också. På gården befintligt uthus och magasinsbyggnad samt en stolpbod gick även upp i rök.
Grannen, Albert Lindström förlorade sitt hem med tillhörande lösöre. Dessutom brann hans sommarbyggnad, ladugård, stall, vedbod och matbod.
Villiam Öhlund fick se sitt hem förstöras av elden som under sin framfart tog med sig ladugård med stall, matbod och vedbod.
Arvid Lindström förlorade sin nyuppförda ladugård, med foderlada och stolpbod.
– Som genom ett under lyckades man rädda mangårdsbyggnaden, rapporterar Piteå-Tidningen.
Julius Svenssons mangårdsbyggnad klarade sig . Däremot antändes en ladugård i två våningar, en uthuslänga, tröskloge, vedbod samt en radsåningsmaskin och en trilla.
Hos trävaruhandlare Konrad Vikström förstördes gårdslägenheten Stenlunda samt en äldre ladugård. Dessutom fick Svensson ett större område ungskog förstörd.
Telefonstationen och poststation var starkt hotade, men undgick dock med nöd och näppe att dela gästgiveriets öde. En del telefonlinjer blev dock avbrända, men förbindelsen med Piteå kunde ganska snart återupptas medan linjen till Skellefteå dock blev helt blockerad.
-Inga liv spilldes vid branden ty kreaturen voro ute på markerna i bete, noterar tidningen.
Vid tiden för branden rådde en intensiv torka, vilken pågått under några veckor . Dessutom rådde en ihållande blåst som gjorde att elden snabbt spred sig från den ena byggnaden till den andra, till byggnader som låg hundratals meter från varandra.
– Till de försvårade omständigheterna som voro förknippade med eldsvådan får man också räkna bristen på verkligt effektiva brandredskap och vatten. I ett fall som detta är det dock fråga huruvida även det mest välordnade brandväsen kunnat vara till någon nytta, detta med hänsyn till de exceptionella väderleksförhållanden som voro rådande, rapporterar tidningen Norrbottens Allehanda och fortsätter: En om ock liten bidragande orsak till omfattningen av olyckan får man möjligen beteckna den omständigheten att en stor del av byns befolkning, företrädesvis den manliga parten, befunno sig borta i dels skördearbete och dels annat arbete.
Direktör Torrsten Hèrnod från Luleå, då verkställande direktör för Munksunds AB, under den tid sulfatfabriken uppfördes var vid brandtillfälle på genomresa. När han passerade Jävre, tillsammans med sitt ressällskap överlämnade han 600 kronor som en första hjälp till anskaffande av mat och kläder till de som svårast drabbats av branden