Herr Svensson var säljare, framgångsrik sådan, och hade haft en mycket bra dag. När han summerat dagens förtjänster på sitt hotellrum beslutade han därför att belöna sig själv med en skön afton i hotellets restaurang. Han gick ned, fick bästa fönsterbordet och beställde in restaurangens finaste meny med tillhörande drycker. Efter att ha avnjutit skaldjur, sjötunga och andra läckerheter tog han in kaffe, konjak och en cigarr, därefter försjönk han i kvällstidningen. Det var vardagskväll och nästintill tomt i lokalen.
Så märkte han plötsligt att det luktade bränt. Ojdå, tänkte han, det går visst hett till i köket. Dessvärre visade det sig att det var i hans egen närhet det varit aningen för varmt. I ett obevakat ögonblick hade hans glödande cigarr kommit i kontakt med draperiet vid fönstret. Han hade bränt ett fult hål i väven på det mycket exklusiva draperiet, tråkigt men sant. Mycket skamsen kallade han på hovmästaren. När denne fick se hålet blev han bestört. Svensson försäkrade att det var en olyckshändelse men att han givetvis skulle stå för kostnaden för konststoppningen av draperiet. Det var bara att skicka en räkning. Hovmästaren sa att det här var så pass allvarligt att han var tvungen att hämta restaurangchefen. Denne kom snabbt ångande. Nej, så enkelt var det inte. Visserligen var Svensson betrodd, men det blev nog till att betala hela draperiet. Någon konststoppning kunde det inte bli tal om, det var ju restaurangens snyggaste draperi. Det skulle ju synas utifrån gatan dessutom.
4 000 kostade hela härligheten. Svensson skrev ut en check a 4 087:60, där 87:60 hörde hemma på notan - vilken kommit fram med en väldig fart. Svensson bad att få kvitto. Restaurangchefen försvann med checken och återkom med ett kvitto där det framgick att Svensson betalat 4 000 kronor för draperiet. Gott och väl, tänkte Svensson. Lika bra att avsluta kvällen. Så ställde han sig på sin stol och hade så när hunnit plocka ned halva draperiet innan personalen reagerade. Restaurangchefen kom ilande igen. Vad tar ni er till, människa? Ni kan inte ta ned draperiet. Vi har dans imorgon kväll och ... Han fick inte fortsätta. Draperiet är mitt, det har jag papper på, svarade Svensson. Men det förstår ni väl att ni inte kan dra iväg med draperiet? Draperiet är mitt, framhärdade Svensson. Men det är klart att ni kan få köpa tillbaka det. Men nu kostar det 4 500 kronor.
Restaurangchefen hann yttra både en, två och tre väl valda eder innan checken kom tillbaka. Mellanskillnaden betalades kontant. Om hålet sas ingenting. Svensson beställde in en konjak till - och en cigarr. Detta var dagens bästa affär, tänkte han, Svensson - resande försäljare i textilier, och skålade med sig själv.