Besök i Gammalsvenskby – en tidsresa bakåt i tiden

Hur länge kommer det svenska språket och de svenska traditionerna att kunna leva vidare i Gammalsvenskby, Ukraina? Samkänslan mellan svenskättlingarna i området och det gamla moderlandet Sverige är fortfarande stor, men under den senaste tiden tycks dock svenskheten ha satts på hårda prov.

Det är tufft att leva i Gammalsvenskby för den äldre generationen. 84-åriga Maria Norberg är tacksam för de bidrag hon regelbundet får från Piteå för att klara sina omkostnader.

Det är tufft att leva i Gammalsvenskby för den äldre generationen. 84-åriga Maria Norberg är tacksam för de bidrag hon regelbundet får från Piteå för att klara sina omkostnader.

Foto: Jan Lundquist

Piteå2015-05-19 12:54

Inte bara genom att den äldre generationen, vilka bevarat det gamla modersmålet och som i vissa stycken låter som pitebondska, blir allt färre och den pågående konflikten mellan Ukraina och Ryssland får befolkningen att koncentrera sig på annat än att lära sig det svenska språket.

Från svensk sida har också klargjorts att Svenskbyborna är ukrainska medborgare och inte skall särbehandlas vad gäller visum och uppehållstillstånd, även om en del av dem kan uppvisa att de är födda i Sverige.

Svenska insatser

Från svensk sida har under senare år gjorts en hel del för att för bevara det svenska språket, vilket talats i samhället alltsedan Gammalsvenskbyborna etablerade sig vid floden Dnjepr år 1782.

– Det har gjorts och görs mycket från svensk sida för svenskundervisningen, men tyvärr har antalet elever som lär sig svenska i skolan i Gammalsvenskby minskat under senare tid. I dag har vi ett 20-tal elever, berättar läraren Larissa Beleis som arbetar för att bevara svenskheten i fråga – om både språk och sedvänjor.

Hon är en av dem som försöker lyfta fram svenskarnas liv och gärning i området och ge invånarna i allmänhet och svenskättlingarna i synnerhet kännedom om det svenska språket.

– Tyvärr, den pågående konflikten mellan Ukraina och Ryssland har medverkat till att folk i dag har annat att tänka på än att lära sig svenska, berättar hon.

Det är inte lätt att få arbete i området och de unga flyttar till andra platser i Ukraina och kommer därmed bort från ”svenskheten”.

I dag är det huvudsakligen Svenskbyföreningen på Gotland, Rotary i Piteå och ett antal enskilda personer i Piteåbygden som och arbetar med att stödja s denna unika svenska enklav.

Under de senaste tre åren har bidrag på närmare en halv miljon kronor kommit från Piteå, främst till vattenförsörjning, hälsovård och skola.

Ukraina är i dag ett land med mycket dålig ekonomi, som drabbat folket hårt. Skattebördan har blivit extra tung för invånarna då de, utöver vanlig skatt, nu tvingas betala 15 procent extra för försvarsutgifterna. Dessutom har priserna skjutit i höjden på det mesta och lönerna både sänkts och ­ibland blivit fördröjda när det gäller utbetalningar.

– Jag får i dag ut under 200 kronor i månaden i pension, i svenska pengar räknat. Ett kaffepaket kostar runt 25 kronor, berättar 84-åriga Maria Norberg, som i likhet med många ­andra bär svenskklingande efternamn.

Hon gläds över det regelbundna tillskott hon får från Piteå bland annat för att betala kolet, som används för uppvärmningen.

Nya däck till ambulansen

Några få svenskar besöker årligen området och hyr då in sig hos Maria Norberg, och andra svenskbybor. En hyra som är ett välkommet tillskott.

– Jorden ger varje år två skördar av potatis. Den första skörden säljer vi för att få pengar för uppehälle och till nytt utsäde. Den andra skörden tar vi för husbehov, inflikar Maria Norberg.

Överläkaren Olga Davidenko kan inte nog prisa de insatser som gjorts från ­Piteås sida för att rusta upp hälsocentralen, vilken betjänar omkring 3 000 personer.

Ambulansen vid sjuk­huset stod en tid stilla på grund av slitna däck. Men nu rullar den igen, sedan det kommit pengar från en privatperson i Piteå till nya däck.

De som besöker Gammalsvenskby får verkligen vara med om en tidsresa bakåt i tiden. Mycket av den utrustning som används, och som nu byts ut allt eftersom bidrag kommer, är från 1950-talet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om