PITEÅ
Det är i år 100 år sedan Solander, överhöljd av berömmelse utomlands, fick sitt första stora minnesmärke. Sedan dröjde det ytterligare 85 år innan Solanderföreningen bildades i Öjebyn år 1999, som är den enda sammanslutning i Sverige som vårdar Piteåsonens minne.
Imposant monument
"Till minne av den i Piteå födde forskaren, d:r Daniel Carl Solander, som medföljde kapten Cook på hans världsomsegling och var en av de tre första vite män, som 28 april 1770 landstego på Australiens jord, reses i Australien under den närmaste tiden ett imposant monument av granit", berättar de båda i Piteå utkommande tidningarna i oktober 1914.
En tid senare publicerade Norrbottens Allehanda även en bild av monumentet.
Tidigare under året hade Piteåborna fått veta att ett monument var på gång över Linnélärjungen Daniel Solander, vilken ledsagade kapten James Cook under hans världsomsegling 1768-1771. De gjorde då bland annat en landstigning vid Botany Bay i Nya Syd Wales i Australien, som fick sitt namn efter alla botaniska fynd som gjordes där.
Stenen till monumentet, i granit, var hämtat från Hunnebostrand i Bohuslän och tillkom på initiativ av förre svenske konsuln i Sidney Birger Mörner, som i sitt initiativ sedan backades upp av konsul W. Kopsen, konsul V. Goes, handelsattachén E. G. Sahlin och skeppsredare W. H Lundgren. Den sistnämnde ordnade att monumentet fraktfritt transporterades till Australien.
Förste svensken
På stenen, vilken restes invid ett tidigare monument över James Cook, fästes en porträttmedaljong av Solander. I ett plåtskrin i koppar, som placerades under monumentet, lades ett pergament med följande text:
"This monument was erected in August 1914, by Swedish Residents in Australia and friends to the Memor of the eminent swedish scientist Rector Daniel Carl Solander, who was born at Piteå, Sweden, on te 12:th of February 1733 and died in London in 1782. He landed on this spot together with Captain James Cook and sir Joseph Banks n the 28:th of April 1770"
Solander var den förste svensk som satte sin fot på australiensk mark.
Den som stod för kostnaderna för världsomseglingen var Joseph Banks, enligt uppgift ättling till en svensk köpman som flyttade till England. Genom Solanders kontakter med Banks gavs han sedan tillfälle att följa med Cooks stora expedition som utforskade Australien och Nya Zeeland samt Söderhavet.
Om den framstående auktoritetens livsgärning, från uppväxten i Öjebyn och ut i vida världen - den förste svensk som gavs möjlighet att göra en världsomsegling - har det skrivit åtskilliga avhandlingar och böcker.
Dramatiska öden
Det har i skrifter klargjorts att Linnélärjungen Daniel Solander hade en självständig hållning till lärofadern Carl von Linné, som senare surnade till över att han sedan inte fick ta del av de växter som Solander samlat in under världsomseglingen.
"Jag har vårdat honom som en son under mitt eget tak", skrev Linné på äldre dagar om Daniel Solander.
Pitesonen Solander presenterades efter hemkomsten från världsomseglingen för det brittiska kungaparet. Han umgicks även med den tidens personligheter, bland annat den blivande nordamerikanske statsmannen Benjamin Franklin.
För några år sedan nuddade författarna Sven Sörlin och Otto Fagerstedt, i ett verk om Linné och hans apostlar, vid myten om Solander som oäkta son till Linné. Något som skulle ha gjort att Linné motsatte sig att Solander skulle få gifta sig med en av Linnés döttrar, Elisabeth Christina, i vilken han var förälskad.
Ett påstående som Solanderkännare reagerat emot.
Då Solander angjorde England innehöll hans last 30.382 växter och dessutom mängder med fåglar, snäckor och mollusker, som bidragit till att den Öjebyfödde sonen har sitt namn kvar i naturhistorien.
Solander fick uppleva dramatiska öden och äventyr under sin resa. Något som väckte stor uppmärksamhet i dåtidens medier.
Daniel Solander, som dog i London 1782, 49 år gammal, efter sviterna efter en hjärnblödning, hade onekligen en storslagen karriär som naturforskare, museiman och upptäcktsresande.
Bär hans namn
Solanderföreningen har i dag egen lokal i Öjebyn och vårdar även Solanderparken, i nära anslutning.
I Piteå finns också en vetenskapsby som 2007 invigdes med hans namn. I Öjebyn finns en skola som heter Solanderskolan.
Har även förekommit på frimärken världen över till minne av hans botaniska upptäckter.
Han har också fått en gata på Djupviken i Piteå uppkallad efter sig.
Han har hedrats med att få platser runt om i världen uppkallade efter sig. Till exempel i England, Australien (Cape Solander, Botany Bay) ,Kanada (Solander Island i British Columbia) och i Nya Zeeland (Solander Islands söder om sydön).
Hans namn ingår också flera biologiska namn.
Solander var verksam som konservator vid British Museum, erhöll medlemskap i Royal Society, utnämndes till hedersdoktor vid Universitetet i Oxford i juridik respektive medicin. 1773 invaldes Daniel Solander som utländsk ledamot nummer 86 av Kungliga Vetenskapsakademien.