- Jag är ofta ute i naturen och skissar, eller fotograferar; sedan försvinner jag in i ateljén och tecknar eller målar medan jag lyssnar på god etnomusik, gärna Mari Boine eller Nils-Aslak Valkeapää, säger Tore Nordlund, stor djur- och naturvän, vissångare, konstnär och före detta jägare (han har dock kvar sitt engagemang för viltvårdsfrågor, betonar han).
Tore Nordlund är alltså en man med många färger på paletten - bildligt talat. För som bildmakare använder han knappast palett. När det handlar om att avbilda fåglar föredrar han akvarellteknik, vattenfärger helt enkelt, annars har han en förkärlek för färgpennor.
Novemberljus
- Så vitt jag vet är jag ensam i Pitebygden om färgpenneteckning, en ganska tidsödande teknik men en förstklassigt avstressande sysselsättning, förklarar Tore och visar på en rad bilder som hänger på väggen i ateljén, sparsmakade landskapsbilder från skärgården som alla tonar fram i novembers blå ljus. November, något av en favoritmånad.
Inte ett djur i sikte på dessa teckningar från den Nordlundska stugudden vid Vargödraget.
Kär i skärgården
- Nej, jag är alldeles för kär i skärgården, där blir jag ren landskapsmålare.
Fast förr, när Tore och Rauni bodde i Norrfjärden målade han av en hel del sälar vid Trundön, i synnerhet sällskapliga gråsälar.
Nu närmar vi oss en intressant årstid för alla fågelentusiaster, påpekar Tore Nordlund.
- Ja, nu håller man örnkoll på flyttfåglarna, först kommer gråtrutar och havstrutar, men även sångsvanen är tidig och tålig.
I ett hörn av ateljén, som för övrigt är prydd med uppstoppade fåglar av Tores pappa, fritidskonservatorns hand, visar Rauni färgstarka akvareller med motiv av blommor och fantasifåglar.