Ferdinand Johansson var under en längre tid Norrfjärdens mest betrodde man och styrde och ställde i de flesta styrelser och nämnder. Han ingick också i det första kyrkorådet när församlingen bildades 1915.
Där satt han tillsammans med ordföranden och kyrkoherden Nils Johan Nordberg, kommunalnämndsordföranden och förre riksdagsmannen Fredrik Bäckström, Håkansö, hemmansägaren Karl Leonard Sandlund, Rosvik, och Oskar Nilsson, Sjulsmark. Ersättare i det första kyrkorådet var Johan Petterson, Pålmark, bagare C J Holmdahl, Håkansö, och gårdsägare Gustaf Karlsson, Håkansö. En idel samling män.
Bytte parti flera gånger
Ferdinand Johansson, som brann för det politiska, och som under sin aktiva tid bytte partitillhörighet några gånger, avled 1941. I det minnestal som då hölls över honom av kyrkoherde Torsten Nilsson jämfördes han med konungsmannen i Lukas 19.
– Han har skrivit in sitt namn på församlingens första blad. Nu har Gud kallat den mångbetrodde mannen till sig att avlägga räkenskap.
Vad beträffar F. Edvig Öberg förekom han ofta i pressen. Inte minst efter att ha kommit ordentligt på kant med kyrkoherde Axel Sandin.
De bägge herrarna var i hård fejd med varandra kring handläggningen om Norrfjärden skulle bli egen församling. Sandin i Öjebyn och Öberg i Harrbäcken var långt ifrån eniga om tagen, vilket tydligt framgår i protokoll och tidningsartiklar.
Öberg anklagade bland annat kyrkoherde Sandin för att fördröja församlingsdelningen och reagerade även starkt mot vad han uppfattade som kyrkoherdens motsträvighet ifråga om kyrkbygget. Sandin å sin sida avlossade åtskilliga bredsidor mot Öberg. I pressen utpekades Öberg av Sandin ”som den falske mannen från Harrbäcken som inte skydde de simplaste vägar att skymfa församlingens kyrkoherde”.
Sandin påstod även offentligt att Öberg såg ett nöje att, som en del i ett hemligt spel, förråda sina kamrater i kyrkobyggnadskommittén när frågan om takbeklädnad på kyrkan diskuterades.
Motsatte sig avskedsgåva
Den stridbare Sandin kom även på kant med F. Anselm Bäckström. När Norrfjärden blev egen kommun 1916 övertog Bäckström, som då var en garvad politiker och satt som kommunalnämndsordförande i Piteå socken och vilket uppdrag han avsade sig, ordförandeskapet i Norrfjärden.
Bäckström, en person med liberala åsikter, hamnade under sin tid som politiker på högerns riksdagslista och var en tid riksdagsman. Bäckström var inte de starka ordens och de högtidliga löftens man. Det berättas att han var oväldig och insiktsfull såväl som kyrkorådsledamot som kommunalnämndsordförande.
När Bäckström sedan skulle harangeras för sitt arbete för kommunens bästa vid kommundelningen motsatte sig Sandin att Bäckström skulle få en avskedsgåva. Sandin fick dock svar på tal av Piteåborna, som gjorde ett upprop till insamling av en gåva.
När Bäckström fyllde 50 år gjordes en insamling bland sockenborna, vilket resulterade i ett guldur med kedja.
På insidan av boetten inristades: ”Minne på 50 årsdagen den 16 juni 1916 för mångårig trogen tjänst i Piteå socken av sockenborna.”
Uret betingade en kostad av 270 kronor.
Insamling
Anshelm Bäckström hade till sin begravning undanbett sig blommor varför fjärdingsman Knut Eriksson istället startade en insamling bland kommuninvånarna till en minnesvård över Bäckström.
”Det var icke de starka orden och de högtidliga löften som är utmärkande för denne man, utan det stilla verksamma liv, vilket visade sig så fruktbärande i vardagslivet, framhöll kyrkoherde Manfred Björnegård i griftetalet vid Bäckströms begravning.
”En sockenmenighet skall bevara minnet av en duktig kommunalman som uträttat ett stort dagsverke”, skrevs det i eftermälet i tidningen.
Om Oskar Nilsson från Sjulsmarks tid i kyrkopolitiken finns inget ordat i församlingshistorien medan man däremot om ledamoten K.L Sandlund kan notera att under många år var ledamot i kyrkorådet, tillhörde kommunalfullmäktige i Norrfjärden sedan institutionen kom till, att han var mejeriföreståndare i Rosvik, kassör och verkställande ledamot i Rosviks elektriska AB. Han var också en stor ivrare för missionshusets verksamhet.
Om Sandlund skrevs, vid hans bortgång, i tidningarna att han gått sin väg genom livet som en rakryggad person, vilken genom sin lugna saklighet vann allas förtroende.
”Politiska strider och skarpa debatter har han sorgfälligt sökt att undvika”, noterar tidningen.
De har styrt församlingen
Kyrkorådsordföranden:
Kyrkoherde Nils-Johan Nordberg 1915–24, vice pastor Svante Grönberg 1924–26, kyrkoherde Manfred Björnegård 1926–36, vice pastor Gustaf Backlund 1936–37, kyrkoherde Torsten Nilsson 1937–58, kyrkoherde Gustaf Backlund, 1958–71, hemmansägare John Berglund 1971–76, ingenjör Olof R. Carlsson 1977–79, redaktör Jan Lundquist 1980–91, predikant Patrik Johansson 1992–94, redaktör Jan Lundquist 1994–2001, ingenjör Olof R. Carlsson 2002–fortfarande.
1943 tillkom kyrkofullmäktigeinstitutionen och ersatte kyrkostämman.
Fullmäktigeordföranden:
Kyrkoherde Torsten Nilsson 1943–58, kyrkoherde Gustaf Backlund 1959–70, urmakare Göthe Holmqvist 1971–76, studierektor Ingvar Andersson 1977–1991, ämneslärare Evy Jonsson 1992–1994, major Jan Backman, 1995–1997 ämneslärare Evy Jonsson,1998–2001, järnverksarbetare Anders Wikström 2002–fortfarande.