Karl-Ivar Nordkvist
Karl-Ivar föddes 1932 och var ett bland mellanbarnen i en syskonskara av tio. Hans mamma, Britta, gick bort 1939 när Karl-Ivar var endast 7 år och storasyster Gullan fick då kliva in i mammarollen över hela syskonskaran.
Pappa Arthur som blev änkeman fick rådet att adoptera bort några av de yngre barnen eftersom bördan ansågs bli alltför stor för en ensam pappa på den tiden. Stolt brukade Karl-Ivar berätta att hans pappa då svarat att inget barn skulle lämnas bort, ingen i familjen skulle skiljas åt.
Den starka faderskärleken kunde Karl-Ivar sedan återuppleva med sina egna två söner och tacksam över ett långt och lyckligt äktenskap. Karl-Ivar arbetade hela sitt liv på pappersfabriken SCA. Han träffade sitt livs kärlek Ingegärd på en dans i Skellefteå, gifte sig, flyttade in i arbetarbostäderna i Skuthamn och fick två söner, Mikael och Per. Karl-Ivar var mycket sportintresserad. I yngre åren var han lagledare i MSSK, sedan också engagerad då sönerna spelade hockey och fotboll. Han var aktiv följare av sport hela livet, senare delen endast via Radio, tv och tabellerna på text-tv.
Karl-Ivar och Ingegärd bodde i Skuthamn fram till 1997. De trivdes sedan bra i stan eftersom de hade stugan i Åbyn, deras smultronställe, en stor ljuspunkt från tidig vår till sen höst. Där fanns alltid något att göra, fjälla fisken, luta av möbler, måla, klippa gräs, diska ute i det fria och mysa ute i kvällssolen, samt många njutbara vilostunder i hammocken.
Karl-Ivar blev änkeman i fyra år. Trots enorm saknad av sin livskamrat hade han en livsgnista och kämparglöd som fanns med till sista andetaget, vid 93 års ålder, då han lämnade jordelivet, bytte planhalva, den 6 februari.
När han blev uppmanad att kämpa ändå fram till han skulle fylla 100 år för att få ett gratulationsbrev från kungen, svarade han skämtsamt; "Jaja, om kungen lever då".
Karl-Ivar hade koll på världsläget och även på vad som hände närmast runt knuten. Han besökte ofta sönerna med respektive så länge han kunde köra bil, sedan ringde han dagligen med varm omtanke samt för att uppdatera sig om fabrikens status. Han uttryckte ofta stor glädje och enorm stolthet över sina barnbarn Joakim och Fredrik, därutöver lyckligt lottad att bli gammelfarfar. Karl-Ivar var en omtänksam, rättvis, tacksam och förunderligt snäll man, alltid med glimten i ögat. Karl-Ivar var en uppskattad och högaktad pappa, svärfar, farfar och gammelfarfar som lämnar ett stort tomrum efter sig, så älskad och saknad.