Kurt Andersson avled den 18 maj 2011 i sitt hem i Västerås, omgiven av sin Elly, makan sedan nästan 59 år, och sin dotter Helena.
Kurt föddes 1929 i Älvsbyn, som äldsta barnet till Ines och Sigurd Andersson. Han växte upp i Nystrand tillsammans med sina syskon. Så småningom blev de en skara på en flicka och fyra pojkar. Hans föräldrar hade då övertagit mammans föräldrahem. Lekar, skola och hjälpa till hemma på gården, sådant var det verkliga livet då.
Sedan blev det många olika jobb, bland annat som kusk i timmerskogen "oppe marka". Även att sköta stenkrossen nära hemmet i Nystrand. Detta innan det blev som smörjare på grävmaskin, som grävmaskinist och senare som egen företagare med grävmaskin.
Uppdragen växte ju inte på träden på den tiden i Norrbotten, så i mitten av 60-talet blev det trakterna omkring Köping för Kurt och hans grävmaskin. Detta gjorde att han tillsammans med sin Elly och deras två döttrar Gunnel och Helena 1966 bosatte sig i Västerås.
Efter många år och mycket arbete blev det anställning för "Pite-Kurt".
"Pite-Kurt" var namnet han fick mycket tack vare att rester av pitemålet aldrig försvann ur hans språk; alla kunde ju höra varifrån han kom.
Västerås kom att bli hans fasta punkt, fast jobben många gånger var långt därifrån.
Kurt övervann sin svåra sjukdom för 30 år sedan och kom igen för att fortsätta att jobba som grävmaskinist fram till pensioneringen. Sedan blev det villan och framför allt tomten, som blev hans skötebarn. Det var inte många gräsmattor som var så gröna och välansade, även när inte regnet kom som på beställning.
Det har säkert varit många ljusa dagar i Kurts liv, men också mörka dagar för Kurt, den mörkaste dagen var säkert när deras äldsta dotter avled 2006. Det är säkert många som har ett eller annat minne av Kurt, och som säkert stannar upp och minns.