Ingegerd har lämnat oss med stor saknad.
Vi svägerskor har haft en fin tid tillsammans och delat många intressen tillsammans, vilket gjorde att det aldrig var tyst runt omkring oss.
Med Ingegerd kom samtalen och diskussionerna upp på lite högre nivå. "Vä frååg a Ingegerd, hon veit"... var slutledningen när vi inte visste.
Hennes intressen och kunskap var oss till gagn, trots det gjorde hon ingen stor grej av det, utan var bara nöjd över att få hjälpa.
Släktforskningen och hennes engagemang i Piteå museum gjorde Ingegerd eftersökt för sin kunskap.
De fantastiska fotoböckerna över Piteå med omnejd som hon gjort tillsammans med Åke Berggren är en skatt som både gamla och nya Piteåbor verkligen uppskattat och fått ta del av.
Det ger kommande generationer och kulturen möjligheter att förstå hur det var förr i världen här i Piteå.
Vi vet inte vart gränserna går, om dom finns? Spåren leder oss till museet i Piteå, biblioteket i Piteå, Svensbylijda, Bergsviken och många byar runt bygden.
Vi fick aldrig tillfälle att tacka henne nog, Ingegerd har satt sina spår som kommer att märkas långt in i framtiden.
Vi har fått känna av hennes stora generositet och kärlek till sina närmaste och kunnandets betydelse.
Ingegerd fattas oss.