Arbetaren har lagt sig att vila en sista vila. Ett långt och strävsamt liv är till ända.
Pappa hade en okuvlig vilja att alltid vara sysslosatt. En arbetsiver som egentligen aldrig lämnade honom någon ro. Innan arbetet han höll på med var färdigt tänkte han på nästa, och låg i för att färdigställa det pågående. Uttryck som "Ja hä sko vaal fälat å, nanshtin" eller " I ijves öte häjna" var vanliga.
I sin iver att få någonting gjort kunde han många gånger uppfattas lite plump i sina uttalanden. Till exempel när han framställde en önskan till en kollega om att han skulle hämta mera kuloklammer så han slapp gå ner från ställningen, och denne frågade "Hur många?" så fick han till svar "Ja, tusen".
Men det var ett utslag av hans något torra humor, ibland svår att förstå sig på. En av mina bröder konstaterade "Jaha du lever" vid ett av de sista sjukhusbesöken, och fick ett kort och konsist "knappt" till svar.
Pappa tillhörde arbetarklassen. Född på tjugotalet som han var bidrog han till att bygga upp landet och välfärden, genuin sosse med stark känsla för vård och omsorg, vilken han också fick ta del av vid flera tillfällen under sin levnad.
Född och uppvuxen i Svensbyn i en jordbrukarfamilj under inte allt för frikostiga förhållanden vilket kan ha präglat hans sätt att vara och tänka. Jobbade både med jord, skog och mejeri innan han mera av en slump kom att bli elektriker, efter att ha fått frågan: "Dö leken en stretar, kan ett dö böre å arbäjt åt mä" av en egenföretagare.
Gifte sig med Inga-Maj från Sjulnäs. Skaffade hus på Degeränget. De fick fem barn varav jag är ett.
Pappas hem var ett frikyrkohem, hans mor hade en mycket stark tro som hon överförde på sonen, en tro han sen aldrig övergav. Den följde honom fram till slutet, en tro som vi så väl unnade honom.
I den stunden jag sitter och betraktar pappa när han har lämnat oss får jag för mig att jag ser ett belåtet drag i hans ansikte. Möjligen för att arbetet är slut, att han funnit "Hä vart bra, nö kan i wiil". Eller så har han kommit hem, vilket jag hoppas att han har, att han nu sitter på sin Gud Faders högra sida och bara väntar på att vi andra ska komma dit.
Må pappa vila i frid.