Nils Lundberg har, efter en tids sjukdom, avlidit vid 79 års ålder. Ett leende som kunde smälta glaciärer har försvunnit. En god make, familjefar och entreprenör har lämnat oss i saknad, men i tacksamhet över
allt han gett. Närmaste anhöriga är hustrun Ingrid, barnen Zarah och Anna med familjer.
Nisse växte upp i Åträsk i Piteå kommun. Han startade tidigt i livet sitt familjeföretag tillsammans med sin bror Håkan. Ett åkeri som med professionalism och stabilitet hjälpte försörja pappersindustrin med timmerråvara och bidragit till att skapa utveckling och välstånd. I yrkeslivet visade han upp de alla goda sidor som behövs för att bygga upp och förvalta verksamhet med förtroende. En strävsamhet och envishet, som inte väjer eller backar för uppförslut eller krav på uthållighet. En nyfikenhet och stort intresse för andra människor kombinerades med oerhörd energi och rättspatos.
Vi är tacksamma för allt gott som Nisse har gjort, all den värme och glädje han spridit till alla han mött under sin väg och särskilt till vår familj. Med ögon som utstrålade vänlighet och intresse och ett leende som aldrig var långt borta lyfte han alla i sin närhet. Alltid ville han lyssna och förstå, aldrig tittade han bort när någon behövde hans hjälp. Självlärd musikant med dragspel och med ett stort intresse och talang för sång, fortsatte han sprida harmoni, insikt och glädje med kulturen som redskap. Som medlem i manskören och kyrkokören spred han glädjen och eftertänksamheten med engagemang och hjärta. De insikter han hela tiden utvecklade och det engagemang han kände stannade inte med att bara ta in. För Nisse var det minst lika viktigt att dela med sig och att sprida sina insikter till andra. Så byggde Nisse en värld som var bättre för de han mötte och alla vi som hade lyckan av att känna honom.
Hans liv sprudlade av aktivitet och upptäckarglädje. Med en själ full av godhet och ett hjärta så varmt bultande fanns inte ett problem som inte skulle lösas. Han var alltid nära till skratt, men kunde på ett ögonblick se någon annan människas problem och lika snabbt dela med sig av sin medkänsla och sin fulla uppmärksamhet. Det är sådana egenskaper vi alla önskar oss och det är en människa som Nisse som visar vägen. Han var en man som aldrig lät någonting vara stilla eller i väntan på att någon annan ska ta tag i svårigheterna.
Vi är tacksamma för allt det han gjort och över att vi fått vara med och inspireras av denna stora människa som han var. Vi måste nu fortsätta kämpa, fasta i förvissningen om att vi lyckas bättre för att vi haft Nisse med oss med allt vad han betytt.