Manne Larsson, Luleå, har avlidit i en ålder av 88 år.
Han var enda barnet till Elise och Johan Larsson i Vistträsk.
Redan som barn var hans stora intresse bilar och bilkörning. Denna passion höll i sig under hela hans liv. Tidigt fick han jobb hos sin moster och morbror, som konduktör hos Hurtigs omnibuss i Luleå.
Att få ratta själv var dock det stora målet och så småningom blev han buss- och lastbilschaufför och körde olika sträckor här i Norrbotten.
1950 gifte han sig med Iréne och de bodde de första åren i Piteå. Där föddes sonen Bertil (Mannesson) och 1956 flyttade familjen till Vistträsk, till ett hus, som hans föräldrar ägde. Det blev deras hem fram till 2006, då flytten gick till Luleå.
I Luleå fann makarna sig snabbt väl till rätta, främst för att sonen med familj bodde där, men de fick också många egna vänner och bekanta.
I början av 1980-talet fann Manne Larsson sin kristna tro och var tillsammans med makan engagerad i EFS-föreningen i Vistträsk. Glädjen över att få finnas i en kristen gemenskap tog de med sig till Luleå, där de gick med i EFS-kyrkan.
Manne Larsson var en glad, utåtriktad och mycket varm person. Han älskade människor och hade lätt att få kontakt med såväl gammal som ung.
Han visade stor omsorg om makan Iréne och trivdes extra gott när han fick vara nära sin familj. De han allra helst ville vara tillsammans med var barnbarnen David och Gustav, som han älskade och beundrade mer än allt annat.
Gudstron och den förnöjsamma livsinställning som präglade hans liv hjälpte honom den sista tiden att bära sin sjukdom.
Han levde varje dag i nuet, men även med sikte på framtiden.