Vår nära vän sedan ungdomsåren Majlis Marklund, Lakafors, avled den 11 augusti i sitt hem efter en tids sjukdom. Hon blev 71 år. Majlis föddes i en jordbrukarfamilj i Ersnäs som den yngsta bland sju syskon, och hette Eriksson som flicka. 1966 gifte hon sig med Tor Marklund och flyttade därmed till hans gamla släktgård ”Låggers” i Lakafors.
Med sin bakgrund var hon väl förtrogen med de sysslor som kan vänta på ett lantställe och engagerade sig i alla sysslor såväl inne som ute på gården. Tor och Majlis har lagt stor möda på att hålla den gamla släktgården och dess uthus i ett gott och prydligt skick. Sedan Tor hastigt gick bort för fem år sedan har hon på egen hand energisk skött det mesta av gårdens sysslor. Det var förvånande vad denna lilla späda kropp orkade. Hon prisade dock ofta sina närmaste grannar för den hjälp de spontant bistod med. Sorgebördan efter Tors frånfälle var dock tung för henne, och frågan är i vilken mån den har bidragit till den sjukdom som nu ändat hennes liv.
Majlis var social och hade många nära vänner, vilket inte minst märktes genom de många besök hon fick under sjukdomstiden. Vi hade förmånen att tillhöra vänkretsen och saknaden av Majlis kommer att vara stor, inte minst vid framtida nyårs- och midsommarfiranden, som varit en tradition i många år. Hon ville så gärna delta vid årets midsommarfirande i vårt hem, och kämpade tappert med att vara med nästan hela kvällen. Oförglömligt!
Hon hade också en stor bekantskapskrets, som hon förvärvat både inom föreningslivet och inom sitt arbete på bank i Norrfjärden och sedermera i Rosvik. För den obekante kunde hon eventuellt uppfattas som något kärv på ytan, men för den som lärt känna henne var hon humoristisk, omtänksam och generös. Hon var pålitlig och hade olika styrelseuppdrag i de föreningar hon tillhörde. Vid de evenemang som husmoders- eller intresseföreningen för Lakafors-Pålmark anordnade var Majlis alltid med i arrangörsstaben utan att direkt synas för besökare. Hon fanns i köksregionen.
Hon var genuint idrottsintresserad och såg gärna sportprogram på TV. Här luftade hon verkligen sina känslor vid både med och motgång för svenska idrottare! Det var faktiskt lika stor underhållning att titta och höra på henne, som att följa förloppet på tv.
En särskild plats i Majlis liv hade familjen, tre barn med barnbarn. Hon engagerade sig djupt i barnbarnen, och att behöva lämna dem var nog det som var mest bittert för henne under sin sista tid. Hon fick dock ha dem omkring sig in i det sista.
Vi vill tacka Majlis för all trevlig samvaro genom åren och att vi har fått ha henne som nära vän. Vi är många som sörjer, samtidigt som vi unnar henne befrielse från sitt lidande och att hon får vila i frid.