Vår bästa vän och älskade morfar, Ingvar Rehnberg, avled efter en tids sjukdom den 26 november 2017 i en ålder av 82 år. Han föddes den 20 april 1935 i Övre Tväråsel, son till skomakaren Arvid Rehnberg och dennes maka Frida, född Kock. Han växte upp med storasyster Iris och fosterbrodern Hans. Föräldrarna hade ett litet jordbruk och på somrarna brukade han hjälpa till då det skulle sås och skördas.
Efter sju år i folkskola, militärtjänst och diverse truck-, buss- och lastbilsjobb så startade morfar vid 31 års ålder eget lastbilsåkeri, Ingvar Rehnbergs åkeri och kom därmed att höra till lastbils- och åkeribranschen under resten av sitt yrkesverksamma liv.
Vid 22 års ålder träffade han sin livskamrat Birgitta, född Näsholm. som stod vid hans sida genom hela livet. De fick tillsammans barnen Åsa och Dan. Barnen var sex respektive tre år gamla när familjens nybyggda hus stod klart i januari 1964 i Vistträsk. På gården fanns sedan tidigare även svärfar Georgs bussgarage där han drev sin busslinje där även morfar kom att driva sitt åkeri och när svärfar så småningom sålde sin busslinje så övertogs garaget helt av morfar. Jobbet kom att uppta den största tiden, om det inte skulle sandas, plogas, saltas eller köras grus så fanns det alltid jobb att göra kring lastbilen och hjullastaren. Det skulle lagas, smörjas eller poleras. Morfar var väldigt noggrann med att maskinerna skulle skötas om och alltid vara i ett perfekt skick. Han hade stor hjälp i sin fru som alltid tog hand om hemmet, barnen och under en lång period, vid sidan om sitt eget arbete, skötte bokföringen inom företaget. År 1989 föddes dottersonen Johan och jag föddes 1992 och vi kom att bli till stor glädje och morfar intog rollen som en stolt sådan. År 1990 skedde en tragisk olycka som tvingade mormor och morfar att överleva sin sons alldeles för tidiga död, endast 29 år gammal.
Vid 67 års ålder sålde morfar åkeriet och ägnade sin tid till att sköta huset, tomten, hjälpa våra föräldrar och oss barnbarn. Jag, Johan och morfar ägnade mycket tid till att fiska, köra fyrhjuling och moped. När det blev dags för oss att övningsköra med bil så gick morfar kurs så att vi kunde övningsköra med honom vilket vi ofta gjorde.
När det blev vår tur att kliva in i yrkeslivet var han mycket intresserad av att följa med oss i buss- respektive lastbil för att se hur vi skötte oss i yrket samt de stora skillnader som blivit i fordonen sedan han sist körde själv.
År 2016 blev han farmorsfar till Elin som han fick alldeles för kort tid med.
Vår morfar var aldrig en man som använde sig av stora ord men med omtanke, omsorg och genom att alltid finnas där i alla situationer och vid varje tidpunkt i våra liv, så har vi alltid känt oss älskade.
Det är nu det svåra återstår, att för oss som finns kvar, finna kraft att gå vidare men med morfar i ett ljust och välbevarat minne tar vi en dag i taget.
Vi kommer att ses igen älskade morfar.