Vår älskade mamma, svärmor, mormor/farmor, gammelmormor/gammelfarmor och syster somnade stilla in den 5 januari. Ögonblick lades till månader och år. Gunnel hann fylla 83. Men nu fattas hon oss.
Hennes kärlek stod till familjen. Omsorgen om oss tog sig många uttryck, allt ifrån sill och blodpalt till värmande strumpor. Nu får vi sticka dom själva eller lappa och laga.
Gunnel var barnens vän nummer ett. Ibland helt utan vett. Leka var hennes sportgren. Tillsammans med barnbarnen sådde hon morötter, skötte höns och lärde dom sticka. Dagarna fylldes av livfulla upptåg.
Vägen till kärleksorden var inte lång. ”Jag älskar Dig” var något vi ofta fick höra. Allena gjorde böckerna dig sällskap. Selmas biografi, Klubben och W stod på vänt när hon som fågeln flög ur sin bur.
Fiska var ett stort nöje. I sällskap med den som hade lust. Hon tog oss med på turer i skog och mark. Lärde oss svamp. Hemmavid förädlades skogens skörd. Antalet middagar kan vi inte räkna.
Men med tiden avtog Gunnels krafter. Samtal i det lilla formatet var vad hon då önskade. Nu unnar vi henne vila. I en glänta där hon kan andas. Med Jenna, hennes hund, tätt intill. Ingen tar hennes plats, den var hennes. Omkring Gunnels minne vi slår en kärleksring.