Vår vän och granne Curt är död. Det finns nästan inte ord för att beskriva vad han betytt för vår bostadsrättsförening, och vi kommer alltid att minnas hans insatser. Men framför allt kommer vi att minnas hans godmodiga och humoristiska person, som alltid spred glädje och värme omkring sig.
Curt Boström hörde till dem som flyttade in från första början när kvarteret Stjärnan i centrala Piteå stod färdigt i början på 90-talet. Lägenheten blev han och hustruns Sonjas reträttplats efter åren som landshövdingepar i Luleå.
90-talet var en turbulent tid på bostadsmarknaden där bankkriser och räntechocker avlöste varandra. Detta drabbade även vår bostadsrättsförening, som fick kämpa hårt får att få det ekonomiska att gå ihop. Där gjorde Curt en fantastisk insats, genom att förhandla med våra kreditgivare så att föreningen fick bättre villkor. Tack vare Curt kom ekonomin på fötter, något som både de som bodde i föreningen då och de som flyttar in i dag har glädje av.
Curt och Sonjas hem präglades av gästfrihet, och grannar som besökte paret kunde räkna med både förplägnad och många berättelser från Curts långa och innehållsrika liv, om pojken som trots enbart sexårig folkskola och efterföljande snickarkurs tog sig till maktens centrum. Det blev många timmar vid köksbordet med glada skratt. Med stigande ålder och sviktande hälsa fick nätverket av grannar allt större betydelse, och vi bistod gärna med en hjälpande hand för att göra tillvaron enklare för Curt och Sonja.
Sommaren 2013 flyttade Curt och Sonja Boström till äldreboendet Källbogården. För deras egen skull så var det förstås bra, men för oss grannar blev det ett tomrum som märktes. Nu är Curt ur tiden, och vi saknar honom. Våra tankar går till Sonja.