Förre överlantmätaren Bengt Brändström har avlidit. Han skulle ha fyllt 89 år i september.
Bengt Brändström var en unik nydanare av lantmäteriets verksamheter, en engagerad utvecklare i regionalpolitisk anda av ny teknik i Norrbotten. Han var också en kraftfull ledargestalt.
Bengt föddes i Luleå 1924 och var bara 2 år när fadern, lantmätaren Ernst Brändström, avled. Modern Ingeborg flyttade sedan med sin barnskara till Västerås där Bengt växte upp och tog studentexamen. Han utbildade sig till civilingenjör (lantmäteri) med examen 1949. Parallellt med sitt första arbete läste han juridik och blev jur. Kand.1955. Efter tjänstgöring inom Lantmäteriet, Bostadsstyrelsen och Indalsälvens regleringsföretag kom han 1961 till Norrbotten. Därmed kom han att följa i sin fars, farfars och farfars fars fotspår som lantmätare i länet.
Som chef för Luleå Lantmäteridistrikt verkade han framgångsrikt för planering av fritidsbebyggelse med genomtänkta lösningar också för allmänhetens tillgång till stränderna. Han var en ivrig och tidig tillskyndare av översiktsplaner för strandnära områden. Bengt såg också till att exempelvis bostadsområdet Stadsön kunde bebyggas och tomter upplåtas för enfamiljshus i den snabba takt som krävdes under Luleås expansion på 1960-talet, detta trots en mycket föråldrad fastighetslagstiftning och mycket trassliga fastighetsförhållanden. När den nya jordabalken och nya fastighetsbildningslagen förbereddes var det till Luleå som Lagrådet ställde en resa för att studera hur plangenomförande kan ske effektivt på ett modernt sätt.
Efter att ha utnämnts till överlantmätare 1968 och därmed chef för lantmäteriet i hela Norrbotten påbörjade Bengt en utveckling som saknar motstycke i landet. Med obändig energi, framåtanda och visionärt ledarskap drev han under nära tjugo år utvecklingen av organisationen från att vara en i huvudsak fastighetsbildande verksamhet till att bli en resursstark och mångfacetterad kart- och lantmäteriorganisation som svarade mot den nya tidens samhällskrav. Ett viktigt fokus för Bengt var att kommunerna genom det statliga lantmäteriet skulle ha tillgång till en snabb och effektiv service både i de stora kommunerna och i de vidsträckta glesbygdskommunerna.
Sveriges Nationalatlas i 18 band, som nu är en verklighet, är ett resultat av Bengts klarsyn att landet behöver en geografisk information av vetenskaplig och modern kaliber. Han såg till att en förstudie gjordes med förslag om att den tekniska framställningen skulle ske i Kiruna. Det initiativet hade föregåtts av att det under hans ledning under åratal dessförinnan i Luleå hade skapats resurser för bland annat fotogrammetrisk mätning i flygbilder, för regional produktion av den s. k. ekonomiska kartan och för framställning av vegetationskartor. Vidare hade en enhet byggts upp i Kiruna för framställning av datorlagrade kartor för fastighetsregistrering.
För sina insatser inom kartteknikens område tilldelades Bengt 1987 Kartografiska Sällskapets Olaus Magnus medalj.
Bengts kapacitet togs till vara också i det arbete för Norrbottens utveckling som landshövdingen ledde. Under Ragnar Lassinanttis ämbetstid gjordes, särskilt under slutet av 1970-talet, stora ansträngningar att med regionalpolitiska medel åstadkomma en utveckling av näringslivet i Norrbotten. Bengt tillhörde under denna tid den grupp av rådgivare som landshövdingen knutit till sig. Åt Bengt gavs också uppdraget att ansvara för den översiktsplanering av fjällområdet som var en del av den så kallade fysiska riksplaneringen.
Bengts ledarskap kännetecknades av målmedvetenhet, framåtanda och en osedvanlig förmåga att inspirera sina medarbetare och visa dem förtroende.
Bengt var en hängiven motionär med en glöd att prestera på topp oavsett om det handlade om skidor, cykel eller senare golf. I sina unga år spelade han bordtennis och var också engagerad i Svenska Bordtennisförbundet.
Bengt odlade som pensionär fler intressen, han lärde sig spanska för att kunna njuta sitt otium i fritidshuset i Spanien under flera år. Naturligtvis såg han också här att en lantmätares kunskaper för att organisera fastighetssamverkan behövdes. När de gemensamma anläggningarna i området visade sig vara helt utan organisation kallade han till sammanträde och beslut fattades om samverkan enligt den svenska lagen om gemensamhetsanläggningar, självklart och funktionellt.
Bengt har nu lämnat sina kära, makan Sif och barnen Ernst, Lotta, Anna och Malin med sina familjer.
Vi som hade glädjen att arbeta med Bengt i årtionden minns honom och hans kraftfulla, engagerade arbete för ett gott samhälle åt alla. Många är de som har anledning att med glädje och tacksamhet komma ihåg hans insatser för länets och det regionala lantmäteriets utveckling.