Varför heter det "Klockarträsk" och "Kaptensvik"?
Rune Bergman berättar om byn Klockarträsk och dess historia.
Artur Granström ( 1899-1979).
Foto: Fotograf saknas!
Varifrån kommer då dessa namn? En uppgift gör gällande att namnet Klockarträsk kommer av att församlingens klockare haft vissa rättigheter i byn och att namnet Kaptensvik kommer av att en sjökapten slagit sig ner vid denna vik av Klockarträsket.
Den förste ägaren av både Klockarträsk och Kaptensvik, enligt mantalslängder och husförhörslängder hette Anders Danielsson Vesterlund, född 1768 på Danelgården i Lillpite, nuvarande ägare Björn och Monica Olofsson.
Denne Anders står antecknad som coop.v sjöman och är kanske den som gett byn sitt namn. Hans halvbror Mattias, född 1774, var också född i Danelgården. Han var urmakare och bodde en tid i Klockarträsk med sin familj, innan han flyttade till Stockholm där han fick tjänstgöra som sakkunnig vid bouppteckningen efter en framstående Stockholmsurmakare. Mattias hade då tagit sig namnet Palmgren. Kan det vara efter honom som Klockträsk fått sitt namn, eftersom han var urmakare?
Palmgren återkom till Piteå-trakten och dog i Öjebyn 1836. Tituleras då som före detta rådman.
Att det var en skogrik trakt full av långa välväxta träd kan man se i en mantalslängd från slutet av 1800-talet där det står att "det är den vackraste skogen i Piteå kommun".
I Klockarträsk föddes 1899 en gosse som fick namnet Artur Karl August Granström, son till Albert och Elisabet Granström. Albert var född Vesterlund, men tog sig namnet Granström.
Sonen Artur blev senare känd vida omkring som "Klockträsk-Artur", främst för sitt mustiga språk och för att vara en stor älgskytt med många älgar på sitt samvete, förmodligen många skjutna på fel sida om de lovliga dagarna.
Sin första älg sköt han som nio-åring, enligt vad han berättat för före detta PT-redaktören Harald Hedkvist. Artur skulle en tidig morgon hämta hem korna som var på skogsbete, när han fick syn på en ståtlig älgtjur som gick och betade i vassen en bit ut i en tjärn. Artur sprang hem så fort han kunde och sedan han förvissat sig om att fadern Albert inte var inne så tog han ned geväret från väggen, laddade det och smög sig iväg. Det var nämligen så att fadern förbjudit Artur att handskas med geväret. När han kom utom synhåll från hemmet blev det full fart fram mot tjärnen där älgtjuren fortfarande betade ovetande om vilken dödlig fara som väntade i form av en nio-årig gosse.
Så small det och älgen segnade ned och blev liggande i tjärnen. Men nu återstod det svåraste, att återvända hem och berätta för fadern vad som hänt. Det gick som Artur befarade, han blev inte trodd, så han gick till grannen Viklund och talade om hur det stod till. Viklund trodde på Artur och följde med hem till Albert och lyckades övertyga honom om att pojken talade sanning. Alla tre återvände till tjärnen där älgen låg kvar. Nu blev det bråttom och älgen drogs närmare land och togs tillvara.
Sedan dess var det inga problem för Artur att få låna geväret.
Vid tolv års ålder fick han sin första bössa, ett hagelgevär och sedan dess tillbringade han all sin lediga tid i skog och mark.
Det var inte bara älgar som gick till de sälla jaktmarkerna genom Arturs försorg, utan även mängder av speltjädrar. En natt sköt han 6 tjädrar.
1921 gifte sig tre syskon Granström från Klockarträsk med tre syskon Johansson från grannbyn Krokträsk. Det var Svea Elisabet Granström, 1896-1989 och Erik Axel Johansson, 1890-1957, Artur Granström, 1899-1979 med Rut Miriam Johansson, 1899-1975 och Anna Alvina Granström, 1904-1985 med Johan Helmer Johansson, 1898-1973.
Det blev Artur och Rut Granström som övertog hemstället.
De fick elva barn. Makarna Granström flyttade till Munksund på äldre dar, där Rut dog 1975 i Munksund. Artur dog 1979 i Öjebyn.
Hemstället övertogs av sonen Gösta med hustru Irma Alice. Det ägs nu, liksom stora delar av området Klockarträsk-Kaptensvik, av Henrik och Elisabet Vesterlund. Henrik härstammar i femte led från första ägaren Anders
Danielsson Vesterlund.
Så jobbar vi med nyheter