Ett 30-tal biodlare från hela Norrbotten har varit samlade i Boden för att lära sig mer om de hot som varroakvalstret utgör.
Preben Kristiansen, bihälsokonsulent från Sveriges biodlares riksförbund, berättade om historiken hur detta kvalster har brett ut sig över världen.
Till Sverige kom kvalstret först till Gotland på 80-talet, och sedan har det spritt sig söderut till Skåne och norrut, så att i dag finns upp till i höjd med Sundsvall. Och i Norrbotten har kvalstret funnits i Tornedalskommunerna Haparanda och Övertorneå ett antal år. Nyligen upptäcktes kvalstret i Kalixtrakten. Orsaken till spridning kan vara flera. Oförsiktighet/okunskap från dem som hanterar bisamhällen på olika sätt, naturlig spridning kan även ske, men den spridningsformen är max några kilometer per år, smittan kan även komma med olika transporter av gods, framförallt skogsprodukter från smittade områden i Baltikum och Finland. Så var fallet när kvalstret kom till Sundsvallsområdet för ett antal år sedan.
Kvalstret gör att bisamhället blir svagare och blir det för många kvalster i ett bisamhälle dör så småningom samhället. Det allra farligaste med kvalstret är att bär med sig ca 5 olika virus och det är de som gör att bisamhället blir sjukt.
Kvalstret kan bekämpas och hållas på en lägre nivå genom olika bekämpningsmetoder.
Det viktigaste är att alla Norrbottens biodlare gör så kallade nedfallsprov nu i vår, för att kontrollera tillståndet hos sina bisamhällen. Skulle det vara så att kvalstret upptäcks, är biodlaren skyldig att rapportera sin upptäckt till bitillsyningsmannen. Det är den person som har länsstyrelsens uppdrag att vaka över bisamhällenas hälsa, och tillse att lagar och förordningar följs, så att biodlare skall sköta sina bin, så att de är friska och mår bra.
Är det så illa att kvalstret fått fäste i ett bisamhälle kan myrsyra och oxalsyra användas för bekämpning. Dessa metoder presenterades ingående av bihälsokonsulenten och biodlarna fick även se kvalstret, de var garanterat döda, som är ett mörkrött spindeldjur, ca 1,5 mm, med 8 ben.
Det sätter sig med förkärlek på biets underkropp, där det tränger in mellan segmenten som producerar biets vax. Där kommer det åt att suga i sig blod och samtidigt blir biet smittad med viruset.
Honungen påverkas inte av vare sig själva kvalstret eller bekämpningsmetoderna, om de sköts på rätt sätt. Och de närvarande biodlarna fick en ingående genomgång hur allt detta skall skötas, för att de skall fortsätta att producera den fina och mycket eftertraktade honungen från vårt län.
Biodlarna kunde därefter åka hem med en rejäl portion ny kunskap.