Vid olyckan midsommaraftonen 1950 drunknade 56-årige sågverksarbetaren Emanuel (Manne Aldrin) och hans brorsöner 40-årige sorteraren Torsten Aldrin och 31-årige verkstadsarbetaren Kurt Aldrin, samtliga hemmahörande i Munksund.
Ytterligare en person, Alvar Viklund, befann sig i den båt som kantrade något hundratal meter från land. Han räddas dock efter en dramatisk kamp av besättningen på bogserbåten ”Munksund 5”. Då hade Viklund under närmare en timmes tid ha klamrat sig fast vid den kantrade båten.
Båten kantrade
Olyckan bevittnades från land av fröken Anna Karlsson, Munksund, som inte hade möjlighet att komma till snabb undsättning.
De fyra männen hade gett sig ut för att fiska från den stuga de disponerade på Leskär, och där Anna Karlsson befann sig.
För fisket färdades de i en motorbåt och hade även en mindre båt med utombordsmotor på släp.
När de fyra männen kommit något hundratal meter ut från stranden möttes de av gropig sjö med påföljd att båten kantrade och samtliga sedan hamnade i vattnet.
Manne Aldrin var den av personerna som först försvann ur sikte och gick till botten. Kurt Aldrin försökte att simmande nå Leskär men orkade inte fram. Ett stycke från stranden sjönk han till botten. Torsten Aldrin och Alvar Viklund klamrade sig fast vid förstäven till den kantrade båten. Torsten Aldrin tappade dock orken och fick ge upp kampen en bra stund innan räddningen, besättningen på ”Munksund 5” nådde fram och kunde fiska upp den ende överlevande, Alvar Viklund.
Alvar Viklund gick ur tiden 1981.
Bogserare kom till undsättning
Den förtvivlade Anna Karlsson försökte att få ut den motorbåt som fanns på stranden till stugan för att komma till hjälp . Hon lyckade trots flera försök inte få igång motorn. I båten fanns inga åror. Hon sköt dock ut båten med förhoppningen att ändå få igång motorn, men båten drev för den sydliga vinden och vågorna.
Besättningen på Munksundsbolagets ”Munksund 5” var på ingång efter uppdrag i Sundsvall. Befälhavaren ombord, Axel Lundmark, upptäckte med kikare den viftande Anna Karlsson, i den drivande båten. Sedan, när man fått klart för sig vad som hänt, spanade man in den andra, kantrade båten, där Viklund halvt medvetslös klamrade sig fast. På grund av djupförhållandena kunde inte bogserbåten gå ända fram. En mindre båt, med två man, sattes ut som kunde föra Viklund ombord. Den förste anhörige som möttes av dödsbudet var en svåger till de omkomna bröderna Aldrin, som var besättningsman ombord på bogserbåten.
– För tre män av samma släkt blev den ljusa kvällen den sista levnadsaftonen. Den underrättelsen lamslog midsommarglädjen, påpekade officianten Herman Forsman i sitt griftetal.
Forsman var präst i Munksund åren 1946–1950.
Krävde åtta liv
Ungefär på samma vis gick det vid den andra tragiska drunkningsolyckan som inträffade den 13 juni 1975 då Maria Nordmark, 52 år, hennes make sågverksarbetaren Alfons Nordmark, 53 år, deras barn Gunilla, 18 år, Staffan, 11 år, Gudrun, 31 år och sistnämndas make Sven-Erik, 32 år, och deras barn Jörgen, 10 år, och Elena, 11 år omkom under färd till sommarstugan på Koskäret, Vargön. Passagerarna överraskades av dåligt väder. Det blåste hårt och regnade vid överfarten. Båten antogs ha tagit in vatten och slagit runt strax efter starten. Samtliga påträffade senare under draggningar, utom dottern Gunilla. Hon blev kvar på havets botten, efter att ha förts ut med strömmen.
Familjen Nordmark hade ytterligare två döttrar, vilka inte var med på resan. Dottern Gurli planerade också att åka ut till stugan samma dag, men dottern Marlene ville inte åka när vädret var dåligt. Istället gav Gurli sig iväg påföljande dag till Vargön.
Havet blev hennes grav
Vid framkomsten upptäckte hon att ingen från familjen varit där. Hon åkte då tillbaka och kontaktade den andra systern, Gun-Britt, vilken i sin tur larmade polisen. Då startade efterforskningarna och man kunde ganska snart konstatera vad som inträffat.
Vid efterföljande draggningar påträffades först Maria Nordmark varefter ytterligare sex personer kunde plockas upp ur vattnet. Dottern Gunilla påträffades aldrig, trots intensiva eftersök.
De bägge kvarvarande systrarna Gurli och Gun-Britt, avled 40 år senare, i år, bara med någon månads mellanrum.
De bägge drunkningsolyckorna visar hur ofattbart tragiskt två familjers fortsatta samvaro slutade.
Det kan bara anas vilka hjärtskärande nödrop som uppstod ur dessa omkomnas hjärtan innan dödens slöja höljde sig över dem.