Verner Lundström hade sin storhetstid som skidåkare under 1920-talet och en bit in på 30-talet. Han vann under dessa två decennier många av de skidlopp han ställde upp i.
Lundström var född 1901 och uppväxt i byn Baktsjaur , där han också kom att bo under större delen av sitt liv. I många år då tillsammans med hustrun Hilda som han gifte sig med 1932.
Verner började åka skidtävlingar först i 25-årsåldern. De första åren tävlade han för Glommersträsk IF, men värvades under mitten av 1920-talet över till Arvidsjaurs IF.
Den första tävling han ställde upp i var i ett tremilslopp i Glommers som han vann med över sex minuter marginal till närmaste medtävlare. Förstapriset var då en fin väggklocka som i dag har en hedersplats i dottern Monas kök i Glommersträsk.
- Jag började egentligen tävla alldeles för sent i livet", erkände Lundström som i en stor PT-intervju året innan sin död visade upp sin digra prissamling och berättade om sin karrär.
Uruselt skidföre
Verner Lundström fastslog i intervjun att han absolut skulle ha varit en bättre åkare om han hade tränat mera rationellt under karriären.
- Men jag hade sällan tid eller ork att träna eftersom jobbet med skogsarbete upptog så mycket av min vardag, klargjorde Verner som ändå hann med fem SM-starter innan skidkarriären avslutades några år in på 30-talet. Förutom ett brons (1932 i Östersund på tremilen) fick han dock nöja sig med att sluta sexa två gånger och nia två gånger.
I PT-intervjun berättade Lundström förstås också om sina tre starter i Vasaloppet och hur han upplevde det överraskande segerloppet 1930. En vinst som kom att bli hans största och mest uppmärksammande framgång i skidspåret.
Verner gjorde sin första Vasaloppstart 1928 och slutade då sexa. Året efteråt deltog han också, men hade då lånade och allt för långa skidor, och fick nöja sig med en för honom blygsam 29:e plats.
1930 kom så fullträffen i det Vasalopp som enligt Verner kördes i ett uruselt skidföre och som i efterhand gått till historien som ett av de mest uthållighetskrävande och tungåkta Vasaloppet genom alla tider.
Detta sedan de mest snöfattiga delarna av sträckan smält bort i blidvädret redan under morgontimmarna på tävlingsdagen. Vid målet på eftermiddagen var det hela 21 grader varmt i solen.
Ett 80-tal åkare ställde upp i detta kraftprov.
När sju kilometer återstod av det då 8,7 mil långa Vasaloppet hade Verner skaffat sig en ledning på över tre minuter.
En ohotad vinnare
Verner Lundström behövde inte göra sig någon större brådska när han svängde in på det isiga och vattenfyllda upploppet i Mora där folkmassornas jubel (16 000 personer trängdes vid målet och inspurten) mötte skogsarbetaren som klockades till åktiden 6 timmar, 56 minuter och 30 sekunder.
Efter målgången väntade radiointervju av legendariske Sven Jerring och den 28-årige Vasaloppsvinnaren klargjorde då ödmjukt inför radiolyssnarna att han inte väntat sig att vinna och att han förstås var en trött men också mycket lycklig segrare.
Väl hemma i Arvidsjaur dagen efter loppet fortsattes Vasaloppsvinnaren att hyllas och det sägs att Verner vid hemkomsten bars från järnvägsstationen till Föreningshuset i "gullstol"där gratulationerna sedan fortsatte.
Redan nästa dag hade dock verkligheten hunnit i fatt Lundström vars vardag då på nytt kom att bestå av det dagliga slitet med skogsarbete.
Den här tiden fanns förstås ingen tv-sändning från Vasaloppet men Arvidsjaursborna fick ändå senare samma år chansen att på ortens Palladium-biograf med egna ögon se och uppleva när hemmasonen triumferade. Och det sägs ha varit folkvandring till bion.
Småklurig
En som minns och kan berätta om Verner Lundströms livsgärning är dottern Mona Norén, pensionerad lärare och bosatt i Glommersträsk.
Mona var i 40-årsåldern när hennes far gick ur tiden vid 83 års ålder 1983.
Mona har många minnen bevarade av sin pappa som hon beskriver som en snäll, lite småklurig och väldigt social person som när tillfälle gavs gärna ställde upp och berättade en eller annan rolig historia.
- Jag tror att många nog upplevde pappa som en glad och trevlig medmänniska, säger Mona som berättar att hennes far tidigt i livet byggde egen villa i Baktsjaur. Ett hus där han och makan Hilda i många år levde tillsammans som småbrukare, med kor och annan djurhållning som extra levebröd parallellt med Verners skogsarbete.
- Emellanåt berättade han för oss barn om sin skidkarriär. Om vedermödorna i samband med Vasaloppssegern då det var så mycket flödvatten i spåret att det inte gick att se skidorna för all blöta, minns Mona Norén.
Hon klargör att hennes far fick förmånen att vara en pigg och alert person ända upp till en relativt hög ålder.
- Han började tydligen jobba i skogen redan som 13-åring och detta tog nog till slut ut sin rätt och gjorde att hans kropp de sista åren försvagades, menar Mona som med ett skratt erkänner att pappans snabba framfart i skidspåret absolut inte har gått i arv till vare sig henne eller hennes två systrar.
Året före Verner Lundströms Vasaloppsseger 1930 vann en annan inlandsbo, Arjeplogsåkaren J.A. Persson, detta klassiska skidlopp.
Första Vasaloppet någonsin avgjordes 1922. Segraren Ernst Alm kom från Norsjö.