Stort intresse för Adolfströms historia

Ett fyrtiotal besökare kom för andra året i rad för att lyssna till den guidade visningen om Adolfströms hytthistoria.
– För oss som bor här är det särskilt viktigt att få ta del av den här kunskapen på plats. Vi i föreningen arbetar ju för att bevara lämningarna, sa Caroline Thorfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening.

”Adolfström är mycket viktigt för historien om Nasafjällsepoken. Här kan vi i bevarade lämningar följa hela flödet från malm till färdigt silver, sa arkeolog Lena Berg Nilsson.

”Adolfström är mycket viktigt för historien om Nasafjällsepoken. Här kan vi i bevarade lämningar följa hela flödet från malm till färdigt silver, sa arkeolog Lena Berg Nilsson.

Foto: Maria Söderberg

Familj2024-08-29 05:29

Adolfström är en viktig plats för historien om Nasafjällsepoken och Arjeplog kommuns utveckling, sa arkeolog Lena Berg Nilsson som är expert på äldre gruvor. 

– Här kan vi i bevarade lämningar följa hela flödet från malm till färdigt silver, sa hon under den välbesökta visningen i Adolfström. 

undefined
”Här borde en ordentlig inventering av hyttans fornlämningar ske”. Maria Söderberg i området med arkeologerna Ola Nilsson och Lennart Klang. Under många år har de arbetat med inventering på Nasafjäll med uppdrag från bland annat Länsstyrelsen i Norrbotten.

Tillsammans med arkeologerna Ola Nilsson och Lennart Klang visade hon på hela processkedjan med inkommande malm till färdigt silver. Trion har under flera somrar inventerat lämningar på Nasafjäll. 

– Det är oerhört intressant, tyckte Arnold Sundqvist, 92 år, som bor i Adolfström, som fick lära sig några nya saker om smälthyttan. Han var mycket nöjd över rundvandringen. 

undefined
Arnold Sundqvist, 92 år, Adolfström, deltog under visningen och ställde många frågor. Här tillsammans med Anders Lundmark.

Det var det bördiga fjälldeltat, forsarna som kunde driva vattenhjul och skogens ved som var förutsättningen för att Adolfström blev en industriort. Den första gruvepoken i Nasafjäll pågick 1635 till 1659, men idéerna om att återta driften pågick under lång tid. 

– Här har vi fått veta mycket som vi aldrig hört om i historien om smälthyttan, sa Caroline Thorfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening, som både bor med sin familj och arbetar i Adolfström. 

undefined
Caroline Thorfve, ordförande i Majorsgårdens bruksförening, anser det viktigt att bevara lämningarna och att kunna åskådliggöra dem mer tydligt för besökare.

Hon ansåg det inte minst vara extra intressant med tanke på det öde som drabbat Silbojokk vid Sädvvájávrre som var hyttplats på 1600-talet. 

– Det platsen är ju inte nåbar eftersom den efter dämningen ligger under vatten. Därmed finns den inte inom räckhåll för forskare och besökare.

Nästa år, 2025, är det 250 år sedan som smälthyttan drog igång. I byn planerar man att uppmärksamma händelsen i någon form. 

Arrangör för sommarens visning var Magasin Silvervägen och Majorsgårdens Bruksförening. Som avslutning blev det kaffe och wienerbröd i Majorsgården, en byggnad som uppfördes på 1770-talet. Den fick namn efter major Georg Bogislaus Staël von Holstein. Han kom till Adolfström 1801 när hela verksamheten var i kris. Själva byggnaden stod kvar sedan bruket lagts ned. Idag fungerar den som Adolfströms eget museum och samlingslokal.

undefined
Vy över det gamla hyttområdet. Hyttan anlas år 1774 för smältning av silver från Nasafjäll. 1810 lades den öde eftersom gruvverksamheten upphörde.
undefined
”Hit förde man det allra senaste inom hyttekniken”, berättade arkeolog Ola Nilsson som visade platsen för rostning. Sju fack kan fortfarande ses i den steniga terrängen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!