Ingemar Petzätt
Till minne av Ingemar Petzäll 1923-2022. Ingemar har stängt flustret...som det stod i dödsannonsen.
Ja, vår pappa, morfar, farfar, svärfar, gammelmorfar och gammelfarfar har gått bort, stilla och lugnt efter några veckors sjukdom. Ända in i det sista var han klar i knoppen, benen var lite dåliga, men de var ju nästan hundra år gamla.
Under sitt liv hann han göra det mesta. Född i Borås och uppvuxen i Göteborg utbildade han sig till radiotelegrafist, började i flottan och tjänstgjorde sedan under och efter kriget på olika örlogsfartyg.
Vid ett flottbesök i Piteå träffade han Elisabeth från Lillpite som han sedan gifte sig med och det blev vår mor.
Efter några år i Göteborg flyttade familjen till Älvsbyn och sedan till Piteå. Han hade ett stort intresse för trädgården och provade odla många växter och fruktträd som inte var så vanliga i vårt klimat. Sen började han med biodling och tillverkning av bisalvor för både människor och djur.
På äldre dagar byggde han nyckelharpor och blev medlem i Pite spelmanslag. De spelade på olika tillställningar, bröllop och begravningar. En gånglåt är tillägnad honom, den heter Petzälls gånglåt.
Ingemar var en glad och positiv gubbe. Han var full med kul upptåg och roliga hyss.
Han såg alltid glaset som halvfullt istället för halvtomt. Glaset var gärna fyllt med rödvin.
Vi saknar honom, men är otroligt tacksamma över hans långa innehållsrika liv.