Åke föddes 1941 som tredje barn till hemmansägare Nils och hustru Anna Hällgren på Hällbacken i Öjebyn. Hans syskon hette Alf och Kerstin. Bror Sture föddes sex år efter Åke. Sture finns kvar och bor i Öjebyn.
På 50-talet arbetade Åke som busskonduktör i Piteå. Det var något som han talade mycket varmt om. Under sin militärtjänst i Boden träffade han sin första fru Ruth Juntti.
Efter militärtjänsten började han studera för att ta sig till Tekniska gymnasiet i Luleå, som färdig ingenjör fick han tjänst på Televerkstaden i Nynäshamn. Närheten till Stockholm gjorde det möjligt för honom att studera ekonomi på kvällarna, vilket han gjorde.
Tre år i Nynäshamn och sedan studier i Örebro, men bara ett år, då han fick tjänst på Universitetskanslerämbetet i Stockholm. Flytten gick från Örebro till Märsta. Sonen Verner föddes där, på Löwenströmska Sjukhuset 1970. Nu blev det högskolans värld som han arbetade i.
Ett år i Märsta, sedan två på Högskolan i Linköping och därefter fick han börja arbeta i Luleå 1973. Då Luleå Högskola var ny så fick Åke chefsjobb på allm. service och byggplatser.
Teknikens Hus växte fram, Piteå Musikskola etcetera. Åke var stor förespråkare för "digitaliseringen" på Högskolan i Luleå, vilket gjorde att fler högskolor också visade intresse för det.
Åke blev trogen Luleå Universitet till sin pensionering år 2001.
På en skidsemester i Österrike träffade han Vera. Hon var från Brasilien och tyckte uppstod. På sin 50-årsdag gifte de sig i Boden vid en enkel ceremoni, för att sedan fara till Rio de Janeiro och ett stort och pompöst bröllop där.
Eftersom Vera hade hus i Porto Alegre och lägenhet i norra Brasilien vid havet, så blev det många resor dit. Åke behöll sitt hus här i Boden och varje sommar bodde de här. På vintern reste de till Brasilien för då fick de sommar igen.
För några år sedan började Vera förstå, att Åke höll på att bli dement. De var skilda då, men hon ville ändå ta med honom till sitt hemland. Det gick inte så bra, så Åke fick sin sista tid här på Erikslunden i Boden. Det var så fint för Vera kom många gånger den långa vägen till Åke, för att var med honom och hon stannade länge. Hon åkte hem till Brasilien några veckor innan Åke gick bort.
Vi som vill berätta detta, tycker att Åke har använt sitt liv på ett bra sätt. Han var säkert stolt och nöjd med livet, men det behöll han för sig själv. Åke är Pite-pojken som förblev Boden trogen, men hans hjärta fanns i Piteå.