Först vandrar man fram med lätta steg. I fjärran skymtar när vädret är klart en mäktig topp, målet man längtar till. Packningen fylld med det nödvändiga, det man lärt sig av de som gått före, råd om hur man bäst tar sig fram. Men egna erfarenheter och misstag återstår att göra längs stigen.
Långa stycken går lätt, det mesta är spännande, utmaningen eggar. Landskapet skiftar, ibland ljust och inbjudande, ibland med branta avsnitt och vådliga stup. Men framåt går din färd. Målet hägrar i fjärran. Du är nog vilse ett tag men hittar kursen igen. Lätt övermodig kliver du iväg med raska steg och tror dig vara bäst eller åtminstone bra på det här med bergsbestigning.
Luften är fortfarande lätt och livet leker, vyerna växlar, då och då möter du en medvandrare oftast med glädje, ibland med fruktan, ibland med misstro. Ryggsäcken känns ännu lätt att bära även om den skaver när du tar i. Så slår oväder till, regnet piskar, vinden kyler och allt blir mörkt. Men sedan lyser solen fram och molnen skingras.
Plötsligt har berget krympt, du ser att du närmat dig, att du nog når fram en gång. Vad gör då att du drabbas av skavsår, att ryggen smärtar, att inte alla du möter ler mot dig, att du ibland varit nära att snubbla och störta. Leden har blivit brantare och klipporna halare men snart är du framme vid baslägret. Där väntar din sherpa! Och visst behöver du vägvisning och stöd nu när dimmorna tätnar mot toppen, när det blir tyngre att andas. Men nu är vi två och då blir lättare att gå.
Du är framme! Vilken känsla! Du klarade det! Triumf! Att blicka tillbaka är hisnande, att blicka uppåt är lika hisnande. Perspektivet är oändligt! Snö- och istäckta toppar horisonten runt, så är livet. Vandringen måste fortsätta men vart? Det största äventyret återstår… Tillsammans klarar vi också det. Din insikt är kanske banal men viktig: att bli äldre är att få utblick och – inblick.
Hustrun tycker att jag låter aningen dyster vilket här dementeras. Kommer att tänka på några visdomsord av en god vän: Grabbar! Var inte oroliga för att fylla 80. Det är bara det att nästa gång är det 90 och det går också bra. Det är bara det att sedan blir det 100 och det är ju lite mycket!