Björn Öberg
I Racksund, 1,5 mil väster om Arjeplog bor Björn Öberg. Han är 74 år och är en glad och pigg pensionär. Björn har bott i Arjeplog hela livet, förutom tio månader i ungdomens dagar. Då bodde han i Oxelösund, men fick hemlängtan när han såg ett tv-program om samer och renar.
Under tolv år, 1976-1988, bodde Björn och hans familj i centrala Arjeplog.
- När vi flyttade till mitt föräldrahem här i Racksund, så var dottern Annika olycklig. Hon var tonåring och tyckte att byn var händelsefattig. Jag köpte en skoter till henne, sen gjorde jag ett spår över sjön så att hon kunde köra till och från Arjeplog så mycket hon ville under vintern, berättar Öberg.
Föräldrahemmet i Racksund har Björn själv renoverat och byggt ut. Ute i ladulängan har han inrett ett eget snickeri.
- Jag monterar älgkronor på sköld. Det är ett av mina största intressen. Naturligtvis kommer jakten först, men tyvärr får man ju inte jaga jämt, säger Björn.
Genom åren har Björn Öberg mestadels jobbat som sprängare, svetsare och traktorförare.
- Mitt första jobb var när jag svetsade dammbalkarna här i Arjeplog. Då tjänade jag fyra kronor per timme. Men det känns som om jag har fått leva under den bästa tiden, för nu känns det som om tiderna är på väg att försämras igen.
Björn har två barn och fyra barnbarn. Det blir något extra varmt i blicken när han pratar om dem.
- Jag är lyckligt lottad som har en så fin familj, det är inte alla som har det så bra som jag.
Björn kallas ibland för Nalle Puh, och när han får frågan om han är orolig inför björnjakten, svarar han:
- Jag har sett björnar sex gånger under min livstid, men för min egen del är jag inte det minsta orolig, säger Björn Öberg.
Björn Juhlin
Björn Juhlin är en Björn som är 40 år och bor i Loholm, cirka 3,5 mil väster om Arjeplog. Juhlin lever tillsammans med frun Monica, sonen Arve, en gris, tolv höns, fem hundar och 60 får.
Vintertid är Björn väktare på en biltestanläggning i Arjeplog och övrig tid på året är han självförsörjande som jaktarrangör, hundförare och självhushållare.
Björn Juhlin kommer ursprungligen från Luleå, men kände för 12 år sedan att han ville bort från storstan. Björn och Monica körde runt lite i Norrbotten och passerade Arjeplog när isarna gick i maj och solen sken. Dom föll direkt.
- Här har vi allt vi vill ha. Närheten till naturen, vatten, fjällen och framför allt närheten till människorna som bor här. Det är en underbar känsla att veta att folk vet vem man är, och att man själv vet vad bibliotekarien eller kassörskan på affären heter, säger Björn.
Juhlin spenderar mellan 90 och 100 dagar per år i skogen.
- Jakt är ju det som ligger mig varmast om hjärtat. Ibland kan jag väl tycka att somrarna här uppe är lite kalla, men livskvalitén uppväger det hela. Jag har nära till jakt och fiske och det är det viktigaste för mig. När vi hade varit i Arjeplog i tio år tog vi oss en riktig funderare, och kom fram till att vi skulle bo kvar här minst tio år till, säger han.
Björn har sett björnar i skogen vid åtta tillfällen, men aldrig fått fälla någon.
- Känner inte att det är någon dröm jag har, att får skjuta en björn. Och att själv vistas i skogen under björnjakten är inget jag känner mig särskilt orolig över, säger Björn Juhlin.
Björn Sundqvist
Björn Sundqvist är en 62-årig och driftig Arjeplogsbjörn. Han äger och driver Granns Järn & Bygg, och har gjort det sedan 1992, och sedan 1999 finns butiken även i Arvidsjaur.
Björn är ursprungligen från Pjesker, utanför Arvidsjaur, men kom till Arjeplog redan på 70-talet och jobbade då som byggnadstekniker. 1979 träffade Björn Sundqvist hustrun Maria och tillsammans har de två döttrar, Emma och Elin.
Björn trivs bra i Arjeplog.
- Fiske är helt klart mitt största intresse, så det här är det bästa stället för mig, säger han.
Frågan är då om han, som egen företagare, har tid att fiska.
- Njao, jag jobbar ju 12-13 timmar varje dag, även helger, så det kanske inte blir så mycket fiske som jag skulle vilja. Men jag har stugan i Västerfjäll och när jag väl är ledig och är där, så är det bara fiske som gäller, säger Sundqvist.
Några planer på att trappa ner har han inte.
- Mitt mål var den utbyggnad som nu är klar och invigd och det känns härligt, men jag har planer på att bygga ut mer. Vitvaror och lite annat kommer att få egna, större avdelningar här i butiken, berättar Björn.
- Jag är inte typen som vill sluta jobba, det är ju en del av min hobby och mitt liv.
Sundqvist tycker att det känns bra att vara en Björn.
- Det finns ju så många bra björnhistorier, så det känns bra att vara en del av dom, skrattar han.
- Det är ju inte utan att man känner sig lite orolig inför björnjakten, men jag ska försöka hålla mig inomhus. Det är ju så många björnar skjutna i Arjeplog, så det är väl bäst att man är aktsam, säger Björn Sundqvist.
Björn Lestander
Fjärde björnen i Arjeplog heter Björn Lestander och bor i Laisvallby, cirka 4 mil utanför Arjeplog. Björn är 61 år och byåldersman i Laisvallby. Han är NO-lärare på Kyrkholmsskolan.
- Jag jobbade i Laisvallgruvan tidigare, men när gruvan hotades om nedläggning första gången, sa jag upp mig och började plugga. Hösten 1991 tog jag emot min första klass på skolan, berättar Björn.
Björn Lestander lever tillsammans med sambon Eva, sen 40 år tillbaka. Tillsammans har de dottern Sofi och två barnbarn.
- Vi har aldrig gift oss. Vi tänkte förlova oss en gång för länge sen, men då köpte vi en skoterpulka istället, säger han.
På fritiden är han knivmakare, men det är förstås jakt och fiske som är det stora intresset.
- Så fort jag blir pensionär ska jag köpa mig en "trädskällare". Jag ska vara ute i skogen jämt. Fågeljakten är verkligen något som intresserar mig, säger Björn.
Björn Lestander kallas för "Lill-Björn". Han har en svåger som är större än honom, där av smeknamnet. Ibland kallas han också för "Nalle".
- Jag har sett varg, lo, järv och många andra djur, men aldrig en björn. Jag har hört björnungar bråka, och nog skulle det vara spännande att träffa en riktig nalle i skogen, men då vill jag ha en bössa i handen.
Lestander tycker att Arjeplog är en bra kommun.
- Vi har många driftiga kvinnor i kommunen, det gillar jag. Här tar man tag i saker och vågar satsa. Alla känner alla, och det gillar jag, säger Björn Lestander.
Björn Andersson
Sist, men inte minst, har vi den 22-åriga björnen Björn Andersson. Han läste på Naturvetenskapliga gymansieprogrammet i Arjeplog. Efter det har han jobbat i Norge på ett turistcenter, vikarierat på Öbergaskolan i Arjeplog, och nu sist har han varit elevassistent i en klass på Öbergaskolan.
- Jag trivs bra att jobba med barn, men jag vet fortfarande inte vad jag ska göra när jag blir "stor", säger Björn.
Björn vet inte vad han ska göra till hösten.
- Jag och flickvännen åker till Saltdal i Norge och jobbar i sommar, sen vet jag inte om jag ska resa runt lite i Europa eller om jag ska studera igen.
På fritiden spelar Björn gärna gitarr. Han har många timmar vid strängarna, men sport, tv-spel och vänner lägger han också en hel del tid på.
Björn jagar inte, men har sett en björn i våras.
- Det var skymning och jag satt i bilen, men nog var det en björn alltid, en stor, berättar han.
Björnjakten oroar honom inte. Han litar på att björnjägarna vill ha någon större och tyngre nalle än han själv.