Kronan har lyft med tolv procent mot euron sedan bottennappet pandemivÄren 2020. Den svenska valutan pendlar dÀrmed kring den högsta nivÄn pÄ tre Är. Mot dollarn Àr kronlyftet Ànnu större, plus 24 procent pÄ knappt ett Är.
Trycker ned rÀntelÀget
Det hade kunnat vara bingo för Medelhavssemestern â eller lĂ„nghelger i Paris och New York. Fast utrikesresor Ă€r ju som bekant inte helt enkla att rigga i pandemin. I stĂ€llet kan svenskarna glĂ€djas Ă„t att den stĂ€rkta kronan gör importerade varor billigare. Och de som har bolĂ„n kan glĂ€djas Ă„t att kronförstĂ€rkningen trycker ned inflationen och dĂ€rmed rĂ€ntelĂ€get.
Det kraftiga kronlyftet i pandemin har bidragit till att pressa den redan lÄga inflationen nedÄt. Detta har piskat Riksbankens direktion, med Stefan Ingves, att ösa pÄ med stödköp och fortsÀtta flagga för att det kan komma rÀntesÀnkningar.
Men pendeln verkar nu svÀnga. Inflationen har börjat ta fart i bÄde USA, Europa och Sverige och de lÄnga marknadsrÀntorna har lyft markant pÄ senare tid, vilket gett upphov till börsturbulens.
Ingves kan dra pÄ smilbanden
Som lök pĂ„ laxen stĂ„r Sverige inför den Ă„rliga utdelningsfesten frĂ„n börsbolagen. Och det Ă€r inte bara aktieĂ€garna som har skĂ€l att skratta hela vĂ€gen till banken nĂ€r utdelningarna nu tar fart igen efter fjolĂ„rets alla instĂ€llda utbetalningar. Ăven Stefan Ingves kan dra lite pĂ„ smilbanden.
Totalt har börsbolagen flaggat för utdelningar pÄ 223 miljarder kronor i Är, enligt storbanken SEB:s berÀkningar. Med kanske 40 procent av Àgandet pÄ börsen i utlandet innebÀr utdelningarna att flödet av kronor ut ur landet tar fart ordentligt, vilket enligt skolboken pressar kronan nedÄt och inflationen uppÄt.
ââDet brukar absolut ha en tydlig sĂ€songseffekt pĂ„ kronan, frĂ„n nĂ„gonstans i slutet av mars till de tvĂ„ första veckorna i maj brukar kronan gĂ„ svagt pĂ„ det, sĂ€ger Karl Steiner, valutastrateg pĂ„ SEB.
Konkret handlar det i Ă„r om uppĂ„t 90 miljarder som under nĂ„gra hektiska vĂ„rveckor ska skickas ivĂ€g till utlĂ€ndska aktieĂ€gare. Detta ska dock balanseras mot inflödet av utdelningar frĂ„n utlĂ€ndska bolag till svenska Ă€gare â som normalt ligger nĂ„got lĂ€gre Ă€n vad vi skickar ivĂ€g frĂ„n Sverige.
BorÀntorna kan stiga
VÄren 2019 hamnade nettoutflödet av utdelningar pÄ 25 miljarder, enligt SEB:s berÀkningar. Pandemichocken 2020 vÀnde dock upp och ned pÄ allt, med ett ras för svenska utdelningar till utlandet till 17 miljarder. Flödet omvandlades dÀrmed till ett nettoinflöde pÄ 25 miljarder kronor, vilket i sin tur bidrog till att lyfta kronan.
Kronlyft eller inte i vÄr, det mesta talar för att Riksbanken lÄter styrrÀntan ligga kvar pÄ noll de nÀrmaste Ären. Detta utgör dock inget hinder för att borÀntorna stiger ÀndÄ.
Inflationstrycket i USA har börjat ta fart, med draghjÀlp frÄn en svagare dollar och president Joe Bidens nya gigantiska stödpaket pÄ 1 900 miljarder dollar. Detta har tryckt upp den lÄnga marknadsrÀntorna, inte bara i USA, utan Àven i Europa och Sverige.
ââDet pĂ„verkar i sin tur bolĂ„neinstitutens finansieringskostnader. Det blir nog ingen dramatik med borĂ€ntorna, men det Ă€r Ă€ndĂ„ uppĂ„t, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.
Han pÄpekar samtidigt att det pÄ lite sikt finns skÀl att anta att kronan kan fortsÀtta uppÄt, om vaccinationerna fÄr bukt pÄ pandemin och fart pÄ ÄterhÀmtningen.
ââDen bĂ€sta gissningen Ă€r att riskaptiten fortsĂ€tter att förbĂ€ttras. Det talar för att kronan kan stĂ€rkas under de nĂ€rmaste sex mĂ„naderna, i alla fall mot euron, sĂ€ger Isaksson.