Utdelningar kan lyfta inflation och rÀntor

Utdelningar pÄ uppÄt 90 miljarder till börsbolagens utlÀndska Àgare i vÄr vÀntas trycka ned kronan. Detta kan bidra till att pressa inflationen uppÄt och ökar dÀrmed risken för högre rÀntor.

Kronan pressas av utdelningsfest.

Kronan pressas av utdelningsfest.

Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Politik2021-03-06 07:21

Kronan har lyft med tolv procent mot euron sedan bottennappet pandemivÄren 2020. Den svenska valutan pendlar dÀrmed kring den högsta nivÄn pÄ tre Är. Mot dollarn Àr kronlyftet Ànnu större, plus 24 procent pÄ knappt ett Är.

Trycker ned rÀntelÀget

Det hade kunnat vara bingo för Medelhavssemestern – eller lĂ„nghelger i Paris och New York. Fast utrikesresor Ă€r ju som bekant inte helt enkla att rigga i pandemin. I stĂ€llet kan svenskarna glĂ€djas Ă„t att den stĂ€rkta kronan gör importerade varor billigare. Och de som har bolĂ„n kan glĂ€djas Ă„t att kronförstĂ€rkningen trycker ned inflationen och dĂ€rmed rĂ€ntelĂ€get.

Det kraftiga kronlyftet i pandemin har bidragit till att pressa den redan lÄga inflationen nedÄt. Detta har piskat Riksbankens direktion, med Stefan Ingves, att ösa pÄ med stödköp och fortsÀtta flagga för att det kan komma rÀntesÀnkningar.

Men pendeln verkar nu svÀnga. Inflationen har börjat ta fart i bÄde USA, Europa och Sverige och de lÄnga marknadsrÀntorna har lyft markant pÄ senare tid, vilket gett upphov till börsturbulens.

Ingves kan dra pÄ smilbanden

Som lök pĂ„ laxen stĂ„r Sverige inför den Ă„rliga utdelningsfesten frĂ„n börsbolagen. Och det Ă€r inte bara aktieĂ€garna som har skĂ€l att skratta hela vĂ€gen till banken nĂ€r utdelningarna nu tar fart igen efter fjolĂ„rets alla instĂ€llda utbetalningar. Även Stefan Ingves kan dra lite pĂ„ smilbanden.

Totalt har börsbolagen flaggat för utdelningar pÄ 223 miljarder kronor i Är, enligt storbanken SEB:s berÀkningar. Med kanske 40 procent av Àgandet pÄ börsen i utlandet innebÀr utdelningarna att flödet av kronor ut ur landet tar fart ordentligt, vilket enligt skolboken pressar kronan nedÄt och inflationen uppÄt.

– Det brukar absolut ha en tydlig sĂ€songseffekt pĂ„ kronan, frĂ„n nĂ„gonstans i slutet av mars till de tvĂ„ första veckorna i maj brukar kronan gĂ„ svagt pĂ„ det, sĂ€ger Karl Steiner, valutastrateg pĂ„ SEB.

Konkret handlar det i Ă„r om uppĂ„t 90 miljarder som under nĂ„gra hektiska vĂ„rveckor ska skickas ivĂ€g till utlĂ€ndska aktieĂ€gare. Detta ska dock balanseras mot inflödet av utdelningar frĂ„n utlĂ€ndska bolag till svenska Ă€gare – som normalt ligger nĂ„got lĂ€gre Ă€n vad vi skickar ivĂ€g frĂ„n Sverige.

BorÀntorna kan stiga

VÄren 2019 hamnade nettoutflödet av utdelningar pÄ 25 miljarder, enligt SEB:s berÀkningar. Pandemichocken 2020 vÀnde dock upp och ned pÄ allt, med ett ras för svenska utdelningar till utlandet till 17 miljarder. Flödet omvandlades dÀrmed till ett nettoinflöde pÄ 25 miljarder kronor, vilket i sin tur bidrog till att lyfta kronan.

Kronlyft eller inte i vÄr, det mesta talar för att Riksbanken lÄter styrrÀntan ligga kvar pÄ noll de nÀrmaste Ären. Detta utgör dock inget hinder för att borÀntorna stiger ÀndÄ.

Inflationstrycket i USA har börjat ta fart, med draghjĂ€lp frĂ„n en svagare dollar och president Joe Bidens nya gigantiska stödpaket pĂ„ 1 900 miljarder dollar. Detta har tryckt upp den lĂ„nga marknadsrĂ€ntorna, inte bara i USA, utan Ă€ven i Europa och Sverige.

– Det pĂ„verkar i sin tur bolĂ„neinstitutens finansieringskostnader. Det blir nog ingen dramatik med borĂ€ntorna, men det Ă€r Ă€ndĂ„ uppĂ„t, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.

Han pÄpekar samtidigt att det pÄ lite sikt finns skÀl att anta att kronan kan fortsÀtta uppÄt, om vaccinationerna fÄr bukt pÄ pandemin och fart pÄ ÄterhÀmtningen.

– Den bĂ€sta gissningen Ă€r att riskaptiten fortsĂ€tter att förbĂ€ttras. Det talar för att kronan kan stĂ€rkas under de nĂ€rmaste sex mĂ„naderna, i alla fall mot euron, sĂ€ger Isaksson.

Fakta: LÄnga rÀntor stiger snabbt

ÅterhĂ€mtningsyran pĂ„ börsen har börjat halta. LĂ„nga marknadsrĂ€ntor som lyfter pĂ„ bred front spökar – inte bara i USA dĂ€r tioĂ„rsrĂ€ntan var uppe pĂ„ nytt ettĂ„rshögsta pĂ„ över 1,60 procent förra veckan. Det kan jĂ€mföras med bottennappen nĂ€ra 0,30 procent nĂ€r pandemin slog till pĂ„ allvar vĂ„ren 2020.

Den svenska tioÄrsrÀntan har gjort ungefÀr samma resa fast frÄn en lÀgre nivÄ, med ett lyft frÄn minus 0,53 procent som lÀgst upp till tvÄÄrshögsta pÄ plus 0,46 procent i slutet av förra veckan.

Kronlyftet under pandemin kan bland annat förklaras av att stora utlÀndska centralbanker (som USA:s Federal Reserve) sÀnkt rÀntan medan Riksbanken har lÀmnat styrrÀntan oförÀndrad efter höjningen till noll procent i december 2019. DÀrtill bidrar de starka svenska offentliga finanserna, med lÄg statsskuld samt det faktum att svenskar Àger mer tillgÄngar i utlandet Àn utlÀnningar Àger i Sverige.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!