Labbdiamanter ska trotsa coronaoro

FörsĂ€ljningen av diamanter spĂ„s sjunka globalt under krisen. Men ett svenskt bolag vill gĂ„ mot strömmen. Lösningen – en billigare variant som kom att slĂ„ igenom under finanskrisen.

Bolaget Akinds vd Anna Wallander med en av de diamantringar som bolaget nu lanserar. Till skillnad frÄn vanliga diamanter har de hÀr framstÀllts i ett laboratorium och ska dÀrför vara betydligt mera klimatvÀnliga.

Bolaget Akinds vd Anna Wallander med en av de diamantringar som bolaget nu lanserar. Till skillnad frÄn vanliga diamanter har de hÀr framstÀllts i ett laboratorium och ska dÀrför vara betydligt mera klimatvÀnliga.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-06-28 08:55

Coronapandemin har fÄtt konsekvenser för all form av konsumtion, lyxkonsumtion i synnerhet.

I en nyligen publicerad rapport bedömer kreditvĂ€rderingsföretaget Moody's att intĂ€kterna frĂ„n den globala diamantförsĂ€ljningen kommer att minska med 30–40 procent under 2020 nĂ€r efterfrĂ„gan dĂ€mpas betĂ€nkligt.

Ny kollektion

Det Àr de krassa förutsÀttningarna för Anna Wallander nÀr hennes Stockholmsbaserade företag Akind nu har slÀppt en ny smyckeskollektion med diamantringar.

– Jag vill göra nĂ„got nytt och har haft extremt svĂ„rt för slit och slĂ€ng. Folk kan lĂ€gga 1 000-3 000 kronor pĂ„ vĂ€skor eller klĂ€der men det hĂ€r Ă€r saker som hĂ„ller för evigt, sĂ€ger hon.

Framför henne pĂ„ bordet i det lilla kontoret ligger en rad olika ringar med diamanter i olika storlekar och prisklasser men med en stor skillnad mot merparten som finns pĂ„ marknaden – de hĂ€r Ă€r framstĂ€llda i laboratorium och inte framgrĂ€vda. Guldet Ă€r Ă„tervunnet och hela affĂ€rsidĂ©n bygger pĂ„ klimatneutralitet.

– Det har varit extremt ifrĂ„gasatt. Den traditionella branschen ser det hĂ€r som ett hot, sĂ€ger Anna Wallander och syftar dĂ„ pĂ„ att de labbodlade diamanterna Ă€r billigare att producera och att man dĂ€rmed kan sĂ€nka priserna.

SkÄdis bakom satsningen

Tekniken kring labbutvecklade diamanter som faktiskt ska kunna anvÀndas som smycken och inte bara i andra sammanhang tog fart under finanskrisen dÄ branschen tvingade ompröva sig sjÀlv. Sedan ett Är tillbaka driver hon nu sitt företag dÀr Àdelstenarna köps in frÄn ett Kalifornienbaserat bolag med bland annat skÄdespelaren Leonardo DiCaprio som investerare.

TT: Hur pass bekymrad Àr du för marknaden med tanke pÄ coronasituationen?

– Jag tror inte smyckesbranschen kommer att dö ut. Smycken har mĂ€nniskor burit i tusentals Ă„r och det Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt personligt.

Syntetiska diamanter Ă€r som sagt ifrĂ„gasatta och Carolina TĂŒĂŒr, ordförande för Sveriges Gemmologiska Riksförening och som medverkat i SVT:s Antikrundan som expert och vĂ€rderare, poĂ€ngterar att det handlar om nĂ„got helt annat Ă€n en naturlig diamant.

– En naturlig diamant Ă€r nĂ„got som Ă€r tillverkat i jorden och det finns aspekten med att det Ă€r flera miljarder Ă„r gammalt och vĂ€ldigt sĂ€llsynt. En syntetisk diamant Ă€r en konstgjord produkt gjord för att efterlikna en naturlig diamant. Den tillverkas pĂ„ ett par veckor i ett laboratorium och kan bestĂ€llas utifrĂ„n önskemĂ„l.

Carolina TĂŒĂŒr driver Ă€ven ett eget företag som bland annat sysslar med vĂ€rdering. Just kring syntetiska diamanter finns dĂ€r en utmaning, menar hon:

– En naturlig diamant kan vara utvunnen under 1850-talet och fortfarande vara i bruk. PĂ„ en andrahandsmarknad Ă€r det svĂ„rt med en syntetisk diamant. Ringer du runt till auktionsfirmor tror jag alla sĂ€ger att just syntetiska tar vi inte emot och fĂ„r jag in en syntetisk diamant kan jag inte vĂ€rdera den. Prisbilden fluktuerar mycket.

TT: Hur ska dÄ en konsument resonera?

– Man ska veta vad man köper. De som aktivt vĂ€ljer att köpa en syntetisk diamant tĂ€nker kanske att man gör ett miljömedvetet val men dĂ„ ska man ocksĂ„ veta att det Ă€r en konstgjord produkt som inte Ă€r en Ă€delsten och som inte har ett andrahandsvĂ€rde pĂ„ samma sĂ€tt som en naturlig diamant.

Fakta: Syntetiska diamanter

Redan under slutet av 1800-talet försökte man framstĂ€lla sĂ„ kallade syntetiska diamanter och pĂ„ 40- och 50-talet drevs forskning hĂ€r i Sverige, genom bland annat Asea. Det var dock under finanskrisen 2008–09 som utvecklingen tog ett sĂ„dant steg framĂ„t att diamanterna höll kvalitĂ©n nĂ€r det gĂ€ller klarhet.

SÄ kallade industridiamanter anvÀnds annars i bland annat slipskivor och tandlÀkarborrar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!