ââDet var en konstlad situation under pandemin. Nu har det sjunkit tillbaka, men det kommer inte att försvinna, absolut inte, sĂ€ger HĂ„kan Rasmusson, som driver odlingar och gĂ„rdsbageri i VĂ€rpinge i Lund.
En viktig försÀljningskanal för honom Àr nio rekoringar i nÀromrÄdet. I dem tuffar det pÄ, men det Àr inte alls samma rusch som under pandemin.
Konceptet Àr enkelt: Rekoringarna drivs som grupper pÄ Facebook, dÀr producenter lÀgger ut meddelanden om vad de vill sÀlja och kunderna gör sina bestÀllningar i kommentarsfÀltet. Sedan möts de en gÄng varje eller varannan vecka för varuutlÀmning.
Vilda vÀstern
Det var lite vilda vÀstern över det hela ett tag, beskriver HÄkan Rasmusson. Plötsligt, vÄren 2020, var det mÄnga som fick upp ögonen för rekoringarna: Matproducenter som inte kunde sÀlja till restauranger och konferensverksamheter, knallar som inte kunde sÀlja pÄ marknader och konditoriÀgare som hade tappat kunder.
ââVissa ringar slĂ€ppte in allt och alla samtidigt, medan andra sade att vi mĂ„ste hĂ„lla kvar vid vĂ„rt koncept.
Nya rekoringar bildades runtom i landet och köparna rusade till.
ââDet var ju kanske inte normalt, det var en lite dopad marknad, sĂ€ger Oskar Lorentzon som Ă€r administratör för rekoringen i BorĂ„s.
Som mest var antalet rekoringar uppe i en bra bit över 200. Hur mÄnga som finns kvar Àr det ingen som kan sÀga, eftersom rekoringarna startas pÄ privata initiativ och nÄgon samordning dem emellan inte finns.
ââJag skulle tro att jĂ€mfört med nĂ€r det var som mest sĂ„ har det minskat. Sedan kan det vara nĂ„gra ringar som ligger vilande, sĂ€ger Oskar Lorentzon.
FĂ€rre producenter
I Malmös stora rekoring med mer Àn 26 000 medlemmar mÀrks inbromsningen framför allt pÄ att antalet producenter har minskat.
ââUnder pandemin kunde vi vara 48 producenter pĂ„ en utlĂ€mning. Nu Ă€r vi mellan fem och tio, sĂ€ger Eva Smeds, som brukar sĂ€lja Ă€gg och rökta tuppar till Malmö- och Lundabor via rekoringar.
Eva Smeds tror att det kan bero pÄ att mÄnga producenter efter pandemin har gÄtt tillbaka till sina vanliga försÀljningskanaler. Och Àr det fÀrre varor som bjuds ut till försÀljning blir det mindre intressant för de potentiella kunderna.
ââVi har sett en nedĂ„tgĂ„ende trend sedan drygt ett Ă„r. Men vi fĂ„r fortfarande nya medlemmar, sĂ€ger Eva Smeds.
SvÄrare att synas
Ett av problemen för Malmös rekoring Àr att Facebook har blivit en svÄrare plattform att hantera. Företaget har Àndrat algoritmerna, vilket har gjort det svÄrare att synas i medlemmarnas flöden. PÄ sikt tror hon att rekoringen mÄste byta forum.
ââVi vet inte hur vi ska lura Facebook, det Ă€r inte det lĂ€ttaste. Det har blivit mycket fokus pĂ„ betalda annonser.
Detta har varit en stÀndig diskussion i mÄnga grupper, konstaterar Oskar Lorentzon, men sjÀlv tror han att det skulle vara för svÄrt att styra över konsumenterna till andra plattformar.
ââJag Ă€r helt övertygad om att utan Facebook sĂ„ hade aldrig reko funnits i den omfattning som det gör.
Dyrtid inget hot
Energikrisen och inflationen som gjort att konsumenter i dag har minskad köpkraft ser han inte som nÄgot hot mot rekoringarna, eftersom den typiske kunden som vÀljer att köpa nÀrodlat oftast har lite bÀttre ekonomi Àn genomsnittet.
Den typiske odlaren som sÀljer till en rekoring har heller inte blivit lika pÄverkad av stigande priser pÄ drivmedel och konstgödsel som konventionella lantbrukare.
ââJag skulle tro att kostnadsökningarna inte har slagit ut pĂ„ samma sĂ€tt i rekoringarna som i livsmedelsbutikerna, sĂ€ger Oskar Lorentzon.
HÄkan Rasmusson gör samma bedömning. SjÀlv anvÀnder han eget utsÀde, han anvÀnder inte konstgödsel eller besprutningsmedel och pÄ gÄrden finns ett eget vindkraftverk.
ââVi har byggt vĂ„r verksamhet sĂ„ att vi Ă€r ganska robusta. Ăven om brĂ€nslet ökar i pris sĂ„ ger det ett ganska litet pĂ„slag pĂ„ min produkt. Vi jobbar pĂ„ ett lite annorlunda sĂ€tt.
RÀttat: I en tidigare version hade Eva Smeds fÄtt fel förnamn.