Under det nÀrmaste halvÄrets karenstid har Stefan Ingves siktet instÀllt pÄ raderna av olÀsta böcker i bokhyllan hemma i Upplands VÀsby.
Inte minst ser han sedan han vid Ärsskiftet slutat som riksbankschef fram emot att lÀsa mer skönlitteratur. Men kanske mest efter att lÀsa pÄ ett annat sÀtt.
ââI tjĂ€nsten lĂ€ser man vĂ€ldigt sökande, efter en slutsats, med baktanken: âVad ska vi göra hĂ€rnĂ€st?â DĂ„ blir man lite yrkesskadad. DĂ„ fĂ„r man svĂ„righeter att lĂ€sa en roman dĂ€r de skriver om hur blommorna doftar och bina surrar och sĂ„dant.
TT: LÀngtar du efter att lÀsa om blommor och bin?
ââDet ser jag fram emot.
RĂ€tt eller fel
Han tilltrÀdde som riksbankschef 2006 efter att ha Àgnat en stor del av sin karriÀr Ät att hantera bankkriser. Hantverket lÀrde han sig i skarpt lÀge som chef för den sÄ kallade Bankakuten i den svenska krisen i början pÄ 1990-talet. Sedan fortsatte han i samma bana runt om i vÀrlden, som expert pÄ Internationella valutafonden (IMF).
ââBeslut ska fattas, sĂ€ger Ingves nĂ€r han sammanfattar Ă„ren pĂ„ Riksbanken.
ââDet finns ett antal Ă„terkommande tillfĂ€llen dĂ€r man Ă€r i en situation dĂ€r man vet att nĂ€sta gĂ„ng nĂ„gon öppnar dörren mĂ„ste ett beslut ha fattats â oberoende av om det Ă€r rĂ€tt eller fel.
Men det handlar ocksÄ om kommunikation, enligt Ingves. Han har inspirerats av poeten Erik Axel Karlfeldts figur Fridolin som "talar med bönder pÄ böndernas sÀtt men med lÀrde mÀn pÄ latin".
FörmÄgan att komma fram till beslut och kommunicera tydligt sattes pÄ prov nÀr marknaden globalt "stÀngde ned" efter Lehman Brothers-kraschen i USA 2008.
ââDĂ„ hade du en vĂ€xande kris i Baltikum och en bankkatastrof pĂ„ Island. Det blev en slags perfekt storm som det gĂ€llde att hĂ„lla borta frĂ„n Sverige, sĂ€ger Ingves.
Samma ödesmĂ€ttade kĂ€nsla minns han frĂ„n vĂ„ren 2020, dĂ„ han dagarna inför en utfrĂ„gning i finansutskottet â dĂ€r han flankerades av vice riksbankschef Anna Breman â sĂ„g hur i princip hela vĂ€rlden stĂ€ngde ned nĂ€r pandemin spred sig.
ââDĂ„ insĂ„g vi att nej, det Ă€r inte en siffra rĂ€tt i den dĂ€r presentationen vi hade förestĂ€llt oss. SĂ„ hĂ€r kommer det inte att bli.
"Dysfunktionell" bostadsmarknad
Dagarna inför TT-intervjun har Ingves i den stora amerikanska tv-kanalen CNBC beskrivit den svenska bostadsmarknaden som "dysfunktionell" och jÀmfört situationen med snabbt fallande bostadspriser och stigande borÀntor med "domedagen".
LÄngsiktigt ohÄllbara prisökningar pÄ bostÀder och hushÄllens höga skuldsÀttning har varit centrala teman i alla stabilitetsrapporter under Ingves 17 Är i Riksbanken. Men skuldberget har bara fortsatt vÀxa och bostadspriserna har fortsatt upp samtidigt som de rörliga borÀntorna gör de svenska hushÄllen sÀrskilt kÀnsliga för skiften.
ââJag har försökt pĂ„peka att en sĂ„dan dag kan komma och sedan gjorde den det, sĂ€ger han.
ââJag har gjort sĂ„ gott jag kunnat och pratat om det hĂ€r i 17 Ă„r och varnat för detta, tillĂ€gger han.
Prisfall pÄ bostÀder mÄnad för mÄnad Àr i första hand en kortsiktig konjunkturfrÄga, enligt Ingves. Men för att komma Ät problemet pÄ riktigt Àr det dags att kavla upp Àrmarna, tycker han.
ââHĂ€r pratar vi om mĂ€ngder av olika strukturella Ă„tgĂ€rder och dĂ„ behöver man skapa sig en vision av hur man tĂ€nker sig att bostadsmarknaden borde fungera i framtiden, sĂ€ger han.
För att komma loss med detta mÄste dock politiker vÄga ge upp lÄsta positioner nÀr det gÀller skatte- och bostadspolitiska frÄgor som olika vÀljargrupper pÄverkas av pÄ olika sÀtt, enligt Ingves. Det skulle i klartext kunna handla om rÀnteavdraget och hur hyresmarknaden regleras.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att lirka upp det hĂ€r. Sannolikt gĂ„r det inte med en Ă„tgĂ€rd i taget, utan man behöver mĂ„nga olika saker mer eller mindre samtidigt, sĂ€ger han.
Det skulle knappast vara sÀrskilt populÀra ÄtgÀrder för de direkt berörda. Men det kan man inte göra mycket Ät, enligt Ingves.
ââDu kan aldrig göra strukturella förĂ€ndringar som inte mĂ€rks nĂ„gonstans.
Högsta inflationen pÄ 32 Är
Stefan Ingves lÀmnar Riksbanken samtidigt som Statistiska centralbyrÄn uppmÀtt den högsta inflationen pÄ 32 Är. KPIF-inflationen, som Riksbanken utgÄr frÄn i inflationsmÄlet, Àr pÄ över 10 procent. Det Àr mer Àn fem gÄnger sÄ högt som inflationsmÄlet pÄ 2 procent.
TT: Varför ser det ut sÄ hÀr?
ââJag har inga kommentarer alls till dagens inflationssiffra. Jag gissar att ekonomiska historiker under lĂ„ng tid kommer att försöka dissekera den hĂ€r episoden nĂ€r det har lagt sig, sĂ€ger han.
Bakgrunden Àr dock klar för Ingves. Det handlar i första hand om pandemieffekter, Ukrainakriget och andra oförutsedda hÀndelser pÄ senare tid.
ââI en liten öppen ekonomi fĂ„r man rĂ€kna med att det rör pĂ„ sig ibland. Det behöver man inkludera i nĂ€r man funderar kring tingens ordning och hur vĂ€rlden Ă€r. VĂ€rlden Ă€r inte alltid helt snĂ€ll och inte heller helt planerbar. Man fĂ„r anpassa sig efter det, sĂ€ger han.
Han avfÀrdar kritiker som hÀvdar att inflationsproblemen förvÀrrats av utdragna riksbanksstimulanser. Och han vill inte heller skylla pÄ regeringens olika stödpaket.
ââDet centrala Ă€r ju de beslut som fattas dĂ€r och dĂ„ och vad man vet dĂ„, nĂ€r besluten fattas. Och i en osĂ€ker vĂ€rld fĂ„r man leva med det.
ââMan kan ha alla möjliga synpunkter pĂ„ det som gjordes, men vi lyckades. Det blev inte en finanskris. Sedan vidtog man en lĂ„ng rad Ă„tgĂ€rder pĂ„ det finanspolitiska omrĂ„det och det hjĂ€lpte till ocksĂ„, tveklöst, sĂ€ger han om pandemihanteringen.