Intresseorganisationen Svensk Vindenergi och Energimyndigheten är redan på kollisionskurs om vindkraftstödet. Organisationen kallar myndighetens senaste utredning för ”obegriplig tankevurpa”.
Efter energiuppgörelsen är redan en konflikt om tolkningen mellan Energimyndigheten och intresseorganisationen Svensk Vindenergi under uppsegling.
Enligt överenskommelsen har riksdagen (undantaget L och SD) beslutat att fortsätta stödpolitiken med beviljande av nya 15-åriga så kallade elcertifikat fram till 2030 (det vill säga stöd till 2045). Det rör sig om mångmiljardbelopp. Men elpriserna är låga, och vindkraften ger trots stödet kraftiga förluster.
Energimyndigheten förordar en baktung fördelning av stödmiljarderna, det vill säga mindre nu när vi har ett stort elöverskott, och mer mot slutet då kärnkraften ska avvecklas.
Svensk Vindenergi, tyngd av branschens förluster, protesterar kraftigt och vill ha snabba pengar – framtung finansiering. ”Obegriplig tankevurpa” är uttrycket Svensk Vindenergi nu använder på sin hemsida om Energimyndighetens förslag.
Energimyndigheten replikerar att framtungt stöd skulle leda till omfattande överproduktion. Och risk för behov av ytterligare förlängt stöd.
Inför årsskiftet kunde vi notera:
• Norges nye energiminister Söviknes avvisar fortsatt stöd till vindkraften, och Norge har nu beslutat att lämna det gemensamma svensk-norska elcertifikatsystemet 2021.
• I Danmark meddelar energiministern Lilleholt att efter 2020 kommer stöden till vindkraft att fasas ut.
• Vi har ett kraftigt elöverskott i Sverige många år framöver. Exporten av subventionerad vindel innebär att vi säljer el till betydligt lägre pris än det kostar oss själva att producera den. Det vill säga till löpande förlust.
• I december kom den väntade nyheten (Bloombergs) att solel utanför OECD för första gången är billigare att producera än vindel.
• Det är oklart vad Trump-administrationen kommer att innebära för Paris-överenskommelsen och energipriserna.
Om den svenska energiöverenskommelsen spricker – såsom decemberöverenskommelsen sprack inom mindre än ett år – uppkommer frågan: Kommer riksdagsmajoriteten att försvara vindkraftstödet?
Minns någon 70-talets varvskris? År efter år subventionerades friska pengar in efter dåliga, och till sist sprack bubblan. De nybyggda fartygen fick ankras upp i norska fjordar, för att sedermera huggas upp till skrot. Det kostade över 30 miljarder i direkta statliga stöd - i sjuttiotalets penningvärde. Och varven försvann.
Kan klimatet anföras som argument för vad som helst? Vindkraft kommer att förbli olönsam under överskådlig framtid, och därför förväntar sig branschen fortsatt stöd i ytterligare 28 år. Utan kraftfullt stöd får vi en utveckling, där många av vindbolagen blir föremål för rekonstruktion, varvid värdet av såväl aktiekapital som krediter skrivs ned. En strukturrationalisering – men tyvärr kommer de flesta av dessa verk likväl att snurra kvar i den natur som blir den stora förloraren.
Ju djupare vi gräver ner oss i subventionshålet, desto högre blir spelet. Riskerna är svåröverskådliga, men dyrt blir det. Och är det verkligen hos Energimyndigheten som den värsta tankevurpan inträffat?
Avveckla subventionspolitiken!