Vindkraften - en subventionerad farsot?
Att vindkraften skall ge nya jobb är ett mantra som gärna upprepas av våra politiker.
Foto: Robert Lundberg
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vår erfarenhet är dock att svenskarnas positiva inställning beror på att man ännu inte i någon större grad konfronterats med vindkraftens avigsidor. För människor i städerna är dagens vindkraft sannolikt bara ett pittoreskt inslag ute på landsbygden, för människorna utanför städerna börjar dock de storskaliga vindkraftsetableringarna bli ett stort miljöproblem.
Nästan alla svenskar utanför städerna är i dagsläget hotade av storskalig vindkraft. Dit vindkraftsexploatörerna ännu inte nått, dit är de på väg. De för ödeläggelse med sig där de drar fram. Skogen avverkas för att dra fram långtradarvägar och ledningar. Buller och skuggor från verken påverkar människor och djur. Möjligheter att vistas ute i naturen kring vindkraftverken begränsas av riskområden för is och fallande föremål. Värden på närliggande fastigheter faller kraftigt redan när vindkraftsplanerna ligger på ritbordet i kommunerna. Fastigheter i närheten av byggda vindkraftverk blir i det närmaste osäljbara.
Den nya lagstiftning som trädde i kraft den första augusti 2009 och vars syfte var att underlätta vindkraftsutbyggnaden borde ha diskuterats djupare. För vindkraftsindustrin torde det vara en seger att enskilda människors möjligheter att överklaga försvåras. Vi menar att detta hotar demokratin. De flesta människor i Sverige har bara en riktigt värdefull materiell tillgång, nämligen sin fastighet och sin närmiljö. Detta vill man till varje pris skydda.
Om den svenska satsningen på vindkraft skall fortsätta mot regeringens och Energimyndighetens mål på 30 terawattimmar, TWh, kommer tusentals vindkraftverk att resas ute på den svenska landsbygden. Subventioner på över 300 miljarder kronor kommer att bekosta industrialiseringen av kulturlandskapet.
Över 150 000 svenskar hotas av en försämrad livsmiljö. Redan i dag planerar vindkraftsbolagen med stöd av politiker, konsulter och jurister att placera vindkraftsparker i naturskyddsområden och områden med skyddad urskog. Är denna utbyggnad verkligen nödvändig för svensk energiförsörjning när Energimyndigheten år 2030 redovisar ett svenskt elöverskott på 25 TWh?
Vindkraftssatsningen ställer också ökade krav på stödkraft för att hålla uppe energiproduktionen när det inte blåser. I Danmark och Tyskland används kolkraft som stöd- och ersättningskraft för vindkraften, vilket innebär att kolkraftverken, även när det blåser, måste hållas igång för att kunna vara beredda att kunna gå in och balansera kraftnätet.
Ett kolkraftverk i beredskapsmod förbränner stora mängder olja. Är det hit vi i Sverige vill komma eller måste vi bygga ut våra sista Norrlandsälvar? Samhällsnyttan med vindkraft måste kraftigt ifrågasättas också eftersom vindkraftens effektivitet enligt "Vindkraftens årsredovisning" i snitt över sex år inte ens överstiger 22 procent av den installerade effekten. Under stora delar av året nedgår effekten ofta till långt under 10 procent.
Att vindkraften skall ge nya jobb är ett mantra som gärna upprepas av våra politiker. Dessa påståenden går dock emot erfarenheter från tidigare så kallade "gröna satsningar". Utvärderingar visar snarare att varje subventionerat "grönt jobb" inom till exempel vindkraftsindustrin slår ut 2,5 riktiga jobb, vilket innebär att den hårt subventionerade vindkraftssatsningen riskerar att leda till ökad arbetslöshet.
Människorna ute i våra bygder organiserar nu föreningar mot storskaliga vindkraftsetableringar. Ett stort antal lokalföreningar över hela landet har gått samman i en riksorganisation för att samordna ansträngningarna. Vår målsättning är att tillsammans med våra riks- och lokalpolitiker frammana förnuft i vindkraftsutbyggnaden.